Färsk rapport om Finlands naturskyddsområden: rekommendationer för åtgärder för att bekämpa förlust av biologisk mångfald och förvalta områdena
Enligt en nu rapport från en internationell utvärderingsgrupp är skötseln av skyddsområdena i Finland högklassig och det skyddsområdessystem som Forststyrelsens Naturtjänster sköter fungerar väl. Ännu väntar däremot stora utmaningar. Många arter är hotade, hoten från klimatförändringen ökar och de resurser som står till förfogande för skötseln håller på att försämras.
Den internationella utvärderingsgruppens rapport grundar sig på en metod som utvecklats av Internationella naturvårdsunionen. Finland var det första landet i världen som genomförde den senaste internationella utvärderingen av skötseln av naturskyddsområden 2004.
Den skyddsområdeshelhet som underhålls av Naturtjänsterna har en särskilt viktig roll i att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden i Finland. Utvärderingsgruppen gav flera rekommendationer om hur Naturtjänsterna kunde svara på framtidens utmaningar, omvärdera sin roll som organisation och utveckla skötseln av områdena.
"Den internationella utvärderingen är ett viktigt steg mot att trygga den biologiska mångfalden och gå mot ett effektivare skyddsarbete. Denna utvärdering ger riktlinjer för hur arbetets genomslagskraft kan utökas och är till hjälp vid en internationell jämförelse av kompetens. Till följande analyserar vi rekommendationerna och gör upp en utvecklingsplan utifrån dem. Vi prioriterar de rekommendationer som vi snabbt börjar genomföra", säger naturtjänstdirektör Henrik Jansson.
Behovet av att bedöma och förbättra skötselns effektivitet identifieras i den internationella konventionen om biologisk mångfald. Man syftar där till att säkerställa att minst 30 procent av mark- och vattenområdena - särskilt av de områden som är viktiga för den biologiska mångfalden och ekosystemfunktionerna - skyddas och sköts effektivt fram till 2030. Att uppnå detta mål är centralt i den Europeiska unionens och de nationella biodiversitetsstrategierna.
"För att uppnå målen för naturskyddet krävs ett gott internationellt samarbete. Bedömningen av skyddsområdenas effektivitet kommer att spela en viktig roll vid mötet för världens naturskyddsorganisationers ledare som äger rum i Finland i juli. Det arbete som gjorts i Finland har redan väckt stort intresse."
Framtidens mål
Utvärderingsgruppen lade fram rekommendationer för att förbättra effektiviteten, som särskilt fokuserade på framtida visioner, verksamhetens riktlinjer, skötsel av områden, internationellt samarbete, intressentgruppernas delaktighet och informationsledning.
Exempel på centrala rekommendationer:
- Planer som anknyter till växande utmaningar i anslutning till exempelvis anpassningen till klimatförändringen och effekterna av invasiva främmande arter skärps.
- Möjligheterna att utvidga finansieringsbasen och öka frivilligarbetet undersöks.
- Utnyttjandet av forskning i skötseln av skyddsområden stärks.
- Möjligheterna att höra lokala samfund utökas och samfundens möjlighet till deltagande och ägandeskap förstärks.
- Samarbetet inom turismen utvecklas, likaså rekreationsanvändningens ansvarsfullhet inom skyddsområdena och hanteringen av hållbarheten vid kulturarvsobjekten.
- Kopplingen mellan Naturtjänsternas verksamhet och internationella förpliktelser i anslutning till den biologiska mångfalden förbättras.
Vilken rapport?
Utvärderingen baserade sig på en referensram och en metod som utarbetats av Internationella naturvårdsunionens kommission för naturskyddsområden (IUCN WCPA). Dessutom genomfördes en statusbedömning och ett fältavsnitt som baserade sig på Management Effectiveness Tracking Tool (METT)-metoden i fem skyddsområden. I dessa ingick besök till skyddsområdena samt möten med representanter för Forststyrelsen, intressentgrupper och organisationer. I utvärderingsgruppen deltog representanter från Storbritannien, Tjeckien, USA och Finland.
Utvärderingen gällde verksamhetsmiljön och skyddsområdenas tillstånd, planering, resurser, verksamhetssätt, resultat och inverkan. Nätverkets nuvarande skötsel utvärderades och jämfördes med resultaten från den föregående utvärderingen från 2004.