Förslag: Fler åtgärder för att förbättra havsnaturens tillstånd i Skärgårdshavet, tältplatser utvidgas – kommentera planen senast 30 juni
Forststyrelsens Naturtjänster föreslår flera åtgärder i Skärgårdshavet för att förbättra skyddet av den marina miljön i området. Föreslagna åtgärder är bland annat utplantering av havtorn och slån samt minskat slitage på värdefulla sandbottnar. Målet är också att skapa några nya områden för tältning och utöka de gamla tältplatserna vid Skärgårdshavets utflyktsmål för att förbättra rekreationsmöjligheterna i området.
Forststyrelsen drar upp riktlinjer för ändringarna i skötsel- och användningsplanen för Skärgårdshavet (metsa.fi), som publicerades för kommentarer måndag 20 maj. Planen är ett förslag och man kan fortfarande påverka innehållet. Kommentarerna kan skickas till Forststyrelsens registratorskontor på adressen kirjaamo(at)metsa.fi fram till den 30 juni. De ändringar som responsen och utlåtandena föranleder behandlas, sedan färdigställs planen och skickas till miljöministeriet för att fastställas före utgången av året.
Senast en skötsel- och användningsplan gjordes upp för Skärgårdshavets nationalpark var år 2000. Den plan som nu kan kommenteras har utarbetats för ett område som är betydligt större än nationalparken, eftersom Skärgårdshavets exceptionella mångfald, betydande art- och naturtypsvärden, fågelbestånd, mångsidiga kulturarv och havsnatur till många delar också sträcker sig utanför nationalparken. För planen har Forststyrelsen samlat in synpunkter från bland annat de som bor i Skärgårdshavet och rör sig i området.
– När den gamla planen utarbetades i slutet av 90-talet var turismen i parken obetydlig och bestod huvudsakligen av båtturism. Enbart antalet besök i nationalparken har ökat med 29 000 besök sedan år 2000. Förbindelsebåttrafikens betydelse har ökat, dessutom har det tillkommit nya fritidsaktiviteter och utövare av dem. Två centrala besöksmål har också öppnats: Örö och Bodö. Nu när planen har gjorts upp för ett större område än nationalparken kan de centrala värdena och hoten mot dem omfattas av skötseln och användningen bättre än tidigare, berättar projektchef Anna Arnkil, som är specialsakkunnig inom naturskydd vid Forststyrelsens Naturtjänster.
Mål: 92 procent av Skärgårdshavet förblir naturligt och lugnt
Den ökade båttrafiken, turismen och fritidsbebyggelsen utanför skyddsområdena har en betydande inverkan särskilt på områdets fågelarter, känsliga havsbottnar och naturtyper på land.
Sommaren 2020 genomförde Forststyrelsens Naturtjänster en omfattande kartläggning av havsnaturens tillstånd för skötsel- och användningsplaneringen. Både kartläggningarna sommaren 2020 och andra kartläggningsresultat som samlats in under de senaste 20 åren utgör grunden för de åtgärder som vidtas för att upprätthålla eller förbättra havsnaturens tillstånd under de kommande åren. I arbetet utnyttjades även följande bakgrundsmaterial: havsnaturens värdeområden, sälar, fågelbestånd, uppgifter om bebyggelsen i planeringsområdet och strandzonens naturtillstånd, flygbilder av identifierad mänsklig påverkan, bland annat bryggor, små muddringar samt uppgifter om småbåtstrafiken som baserar sig på fjärranalysmetoder.
Planen är den första där Forststyrelsen med hjälp av ett omfattande bakgrundsmaterial har beaktat den marina naturen som en helhet.
– Vi kan påverka naturens välbefinnande i området genom att planera markanvändningen, och det drar skötsel- och användningsplanen upp riktlinjer för. De känsligaste områdena är begränsningszoner där rätten att färdas är begränsad. Friluftslivet och turismen utvecklas även i fortsättningen främst vid befintliga platser i nationalparken och på Själö. Vildmarkszonen täcker största delen av planen, 92 procent. Målet är att bevara platserna i vildmarkszonen i ett så lugnt och naturligt tillstånd som möjligt, berättar Arnkil och uppmuntrar till att kommentera planerna om man inte redan har gjort det. Riktlinjerna i skötsel- och användningsplanen är ett rättesnöre för utvecklingen under de kommande 15 åren.
Exempel på förändringar som den nya skötsel- och användningsplanen medför i Skärgårdshavet
En mer omfattande plan för naturskydd på land och till havs samt för fågelskydd. Målet är att bevara naturvärdena och naturens tillstånd eller förbättra dem bland annat genom olika naturvårdsåtgärder.
Utveckling av befintliga rekreationsområden. Målet är att främja en förlängning av turistsäsongen på Björkö, Bodö, Jungfruskär, Berghamn, Själö och Örö.
Nya tältområden och utvidgning av gamla områden. Mångsidigare tältformer, till exempel hängmattor och trädtält, kräver mångsidigare terräng än tidigare. På grund av den explosionsartade ökningen av fästingar i skärgården använder många något annat att sova i än tält som man reser på marken. Hittills har tältområdena ofta bestått av gräsmark och äng där även fästingarna trivs, så nu är avsikten att utvidga områdena till klippor och trädbestånd. Antalet tältplatser har utökats återhållsamt i planen. De nya tältområdena finns på Gärskär, Ånholms fladan vid Bodö, Kappalholmen, Låga Sundskär och Norra Benskär. Dessutom utvidgas de befintliga tältområdena på Dalskär, Högland, Jungfruskär, Jurmo, Konungsskär, Kråkskär, Sandö, Stora Hästö, Yxskär och Örö. De nya tältområdena har särskilt inrättats med tanke på paddlare.
All service på Jungfruskär flyttas till Storlandet. Rastplatsen på Nölstö flyttas till Storlandet på Jungfruskär, där även de övriga tjänsterna på Jungfruskär finns. På så sätt begränsas friluftslivet till en del av ön.
Antalet områden där rörelsefriheten begränsas för att skydda naturen ökar. Fem nya restriktionsområden föreslås: tre i Skärgårdshavets nationalpark och två i Själö naturskyddsområde. Därmed blir begränsningsområdena sammanlagt 13, om man räknar ihop nya och befintliga områden.
Begränsningar i rätten att färdas i Själö skärgård, friluftslivet alltmer reglerat. I naturskyddsområdet i Själö skärgård föreslås två nya områden med begränsningar i rätten att färdas, för att skydda arter som är känsliga för störningar från människor. För området föreslås en ordningsstadga: På Själö har man under de senaste åren utvecklat turismanvändningen och det ökade antalet besökare förutsätter en tydligare styrning av besökarna på huvudön. Dessutom är Lammasluoto, som hör till Själö naturskyddsområde, i planen en del av frilufts- och naturturismzonen där verksamheten kan utvecklas under de kommande åren.
Möjlighet att bygga en vandringsled på Ölmos-Purunpää nära Kimitoön. På Kolaudden på Ölmos-Purunpää har en liten (mindre än 8 ha) frilufts- och naturturismzon avgränsats i planen. Syftet med det är att underlätta styrningen av besökare i nationalparken och förhindra okontrollerat slitage på det känsliga sandstrandsområdet, eftersom området gränsar till Kimitoöns kommuns populära rekreationsområde och badstrand.
Tillstånd för fiske med fångstredskap även för andra än kommuninvånare och stugägare. Fisketrycket från fiske med fångstredskap är litet i området och därför kan man i fortsättningen fiska i området i enlighet med den gällande lagen om fiske.
Under de kommande åren gör Forststyrelsen till exempel dessa saker för att havsnaturen ska må bättre
Plantera ut ålgräs och kransalger. Målet är att bidra till att tillståndet för bottenhabitat och naturtyper med svag status förbättras samt att upprätthålla habitat och naturtyper med god status.
Producera information om natur som ska skyddas och om fästplatser för oljebommar. Forststyrelsen har ingående kännedom om området i och med kartläggningen av havsnaturen, och känner till områdets viktigaste naturvärden. Vi kan anvisa de viktigaste objekten som kräver oljebekämpning i nätverket av skyddsområden i Skärgårdshavet.
Öka kunskap om havsnaturens värdeområden. I området för skötsel- och användningsplanen har man identifierat och beskrivit fyra ekologiskt betydande marina naturområden under vatten: EMMA-områdena i Ådöfjärden, Högsåra, Salpausselkä och Skärgårdshavets yttre skärgård. De omfattar bland annat de viktigaste fiskproduktionsområdena i Finlands havsområden och förekomstområdena för hotade arter oberoende av områdenas nuvarande skyddsnivå. De omfattar nästan alla olika marina naturtyper och representerar havsnaturen med störst mångfald. Vi strävar efter att öka medvetenheten hos intressentgrupperna i Skärgårdshavet om dessa EMMA-områden och andra värdeområden i havsnaturen som ska identifieras i fortsättningen.
Producera information om havsområden som är värdefulla med tanke på nätverket av skyddsområden. Det långsiktiga kartläggningsarbetet som Forststyrelsen utför i Skärgårdshavet och bearbetningen av det insamlade materialet som stöd för ett effektivare skydd av arterna och naturtyperna i området är av största vikt. Till exempel ligger endast 30 procent av Skärgårdshavets numera kända förekomster av ålgräs inom statens skyddsområden – resterande 70 procent ligger utanför de områden som förvaltas av staten, i samfällda eller privata vattenområden. För att effektivisera skyddet av arter och naturtyper producerar Forststyrelsen information som grundar sig på kartläggningar om bland annat skyddade kransalgs- och ålgräsbottnar i Skärgårdshavet som är skyddade naturtyper enligt 64 § i naturvårdslagen (9/2023). Dessutom ger vi aktuell information om bland annat skyddet av östersjövikaren (direktivart, bilaga II och V).
Minska slitaget på värdefulla sandbottnar. För att förbättra tillståndet för sandbottnar med betydande och känsliga naturvärden och förhindra att de försämras identifierar Forststyrelsen sandbottnar i Skärgårdshavet och strävar efter att samarbeta med andra delägare i samfällda vattenområden och förhandlar om olika lindrings- eller begränsningsåtgärder för att skydda den marina naturen.
Avlägsna skräp från havet som drivit upp på stranden. Forststyrelsen utreder var det finns mest skräp på stränder och havsbottnar i Skärgårdshavets skyddsområden. Syftet är att avlägsna skräp på stränderna i samarbete med intressentgrupper och frivilliga aktörer och att utveckla kedjan för avlägsnande, transport och återvinning av skräp i skärgården.