Repovesis historia
Skogarna i nyttobruk
Repovesiområdet var ett viktigt jakt- och fiskeområde under stenåldern och också långt efter den. Den stenålderstida befolkningen har som minne efterlämnat hällmålningar samt forntida verktyg och jaktredskap. Ortnamnen illustrerar de viktigaste bytesdjuren, såsom Terrilammet (terri= fi.teeri = orre) och Peuranen-sjön (fi. peura = hjort). Till området flyttade invånare från Karelen på 1200 - 1300-talet, därifrån Repo-namnet kommer.
På 1600-talet började svedjebrukets och tjärbränningens period i Repovesi, då områdets skogar avverkades för första gången. Tjärbränningen har baserat på ortnamnet koncentrerat sig till Tervajärvis omgivning (fi. terva = tjära), men det finns igenvuxna tjärdalar även annanstans på Repovesiområdet. Tjärbränning var en viktig användning av Repovesis skogar ända fram till 1800-talet.
Skogsindustrin anländer till Repovesi
På 1700-talet började man i liten skala avverka träd för vattensågarnas bruk. I Voikoski grundades ett sågverk år 1770 och i Tervarumpu fungerade ett litet sågverk från 1820-talet fram till 1858. Sågverksamheten fick ny luft under vingarna i början av 1900-talet, då det grundades en ångsåg i Sahaniemi i Hillosensalmi. Hillosensalmi by fick nytt liv tack vare arbeten och elektriciteten.
Längs Kymmene älv byggdes det i slutet av 1800-talet tre pappersfabriker, som år 1904 slogs samman till Kymmenebolaget, nuförtiden UPM-Kymmene. År 1889 blev järnvägen till Savolax färdig, vilket möjliggjorde transport av trävirket till pappersfabrikerna via järnvägen. Repovesi låg även invid goda flottningsleder. De goda kommunikationerna gjorde Repovesi ett eftertraktat skogsområde. Största delen av Repovesis skogar kom i Kymmenebolagets ägo år 1913.
Flottning och avverkningar
Flottningens tidevarv varade i Repovesi från 1800-talet till 1960-talet. Ända fram till 1960-talet avverkades och transporterades virke med hjälp av män och hästar. På vintern transporterades virket till sjöarnas isar, därifrån de med hjälp av våröversvämningarna flottades längs bäckarna till de större sjöarna. Vid steniga forsar byggde man flottningsrännor. År 1912 byggdes Kuutinkanava och dess flottningsränna för att förkorta timrens färd från Tervajärvi rakt till Kuutinlahti i Repovesi. För att vattnet skulle räcka till för rännan var man tvungen att höja Tervajärvis vattenyta 0,5 - 1 meter med hjälp av dammkonstruktioner. Den sista flottningssommaren i Repovesi var år 1968.
Vägarna som byggdes år 1968 - 1974 möjliggjorde vida kalhyggen i Repovesis orörda skogar. På 1970-talet började man avverka och transportera bort virke maskinellt. Efter avverkningarna förnyades skogarna huvudsakligen genom planteringar. Den sista hyggesbränningen gjordes år 1977 i Repovesi. Nu håller bruket av eld på att återvända till Repovesi. Med bränningar som efterliknar skogsbränder får man till området bränt trävirke, vilket är nödvändigt för många utrotningshotade arter.
Skogarna skyddas
År 2001 förbättrades Repovesiområdets skyddssituation avsevärt, då UPM (upm.com) (på engelska) donerade ca 560 ha skog till den planerade nationalparken samt föreslog att det på dess egna områden skulle grundas Aarnikotka skogs naturskyddsområde. Repovesi nationalpark (1500 ha) och Aarnikotka skogs skyddsområde (1400 ha) bildar nu tillsammans en nästan 30 km² stor magnifik naturkyddsområdeshelhet. Repovesi är sydöstra Finlands största skyddsområde för skogsnatur.
Repovesi nationalpark
- Inrättad 2003
- Repovesi nationalpark 16 km² och Aarnikotka-skogens naturskyddsområde 14 km² bildar en 30 km² stor helhet.
- Områdets östra delar hör till Pahkajärvi skjutområde, där det är förbjudet att röra sig.
Repovesi nationalparks symbol är rödräv.