Östra Lappland, Savukoski
Forststyrelsens skogsbruksområde, tillståndsområdet Korvatunturi 3546 (eraluvat.fi)
Den ödemarksenliga ån Kairijoki börjar vid foten av Kokkotunturi i Kokkoaava, som fungerar som vattendelare söder om Saariselkä fjällområde och Kemihaara ödemarksområde. Därifrån mynnar älven genom fjällen och de skogsklädda höjderna mot sydost, och förenar sig slutligen med Kemi älv sex kilometer nedströms från Ruuvaoja.
Från Kemi älv stiger harr och öring upp i Kairijoki, och på somrarna lockar de även fiskare till ån. Kairijoki är också en populär vattenled för paddlare och längs den finns både vindskydd och eldplatser.
Kairijoki - Vandringsled genom höängar
I östra Lappland har älvarna varit importled för mat och centrala rutter. De har avsevärt förkortat resorna mellan byarna och även påverkat var bosättningen har bildats. Kairijoki har fungerat som rutt i riktning mot Luiro.
Från åängarna har man slagit hö för renar eller andra boskap. I Finland var det vanligt att samla höet från naturliga ängar ända fram till slutet av 1800-talet. Djuren betade ofta på skogsbeten. I Lappland var åkerodlingen på grund av klimatförhållandena mindre lönsam, vilket ledde till att gräslåtterstrukturen på de naturliga ängarna bevarades längre, ända fram till 1950-talet.
Åängarnas betydelse för utfodringen av boskapen var stor och man strävade också efter att utvidga dem genom att röja videsnår och svämskogar. Från åängarna var det lätt att transportera hö även längre avstånd. I användning kunde vara flera fjärrängar. Under höbärgningen arbetade man på dem i flera dagar.
Kriget lämnade sina spår i östra Lappland
I Kairijoki finns en del av den krigshistoriska rutten Seitajärvi, som går från Kuskoila till Savukoski via Ahmatunturi, Sotatunturi och Kairijoki. I juli 1944 attackerade sovjetpartisanerna Seitajärvi, dödade 15 bybor och två soldater. Erillinen osasto Savukoski (ErOsSau), som jagade sovjetpartisanerna, gick längs den här rutten.
I östra Lappland gjordes stora avverkningar för att betala krigsskadestånd. Stockarna flottades längs älvarna. Även Kairijoki är en före detta flottningså. Den renoverades i början av 1990-talet. Längs Kairijoki finns också en gammal skogshuggarstuga med ett naturturismföretag.
Läs mer om Savukoski krigshistoria på Savukoski turistsidor (korvatunturi.fi, på finska).
Fiskarnas flod från ett årtionde till ett annat
Mer än hälften av Kairijokis huvudfåra består av forsar eller ängar som strömmar snabbt och som är särskilt populära bland fjärilsfiskare. Bland fiskarterna i området påträffas bl.a. harr, öring, sik, gädda och bäckröding.
Åns huvudfåra mellan Ylä-Kairi och Saunakoski sköts genom utplantering av öring av fångststorlek. I övrigt är Kairijoki ett fiskeobjekt i naturligt tillstånd och i dess bibäckar förekommer bestånd av öring och bäckröding som fortplantar sig naturligt.
Åstränderna är lättframkomliga och där kan man se såväl fiskare som terrängcyklister och renar.
Torra skogshedar, fuktiga ängar och myrar
I Kairijokis natur trivs många allmänna fågelarter, såsom bergfinken, gråsiskan och trädpiplärkan. Vid åstranden kan man höra lövsångarens och alfågelns sorgliga sång, eller taltrastens invecklade melodi.
Växtligheten längs ån påverkas av markens fuktighet och näringsrikedom. Typiska arter på de flacka översvämningspåverkade stränderna är till exempel silvergrå lappvide, sumpmåra och älggräs samt många olika sorters gräs och starr, såsom tuvtåteln som bildar stora tuvor, madrör, fjällven och vasstarr.
Från mer skogbevuxna mineraljordar kan man samla blåbär, odon och lingon. På myrarna kan man känna en stark doft av skvattram och beundra tuvullens blomningar som böljar som en vit matta.
Till Kairijokis vackraste blommor hör Lapplands landskapsblomma smörbollen, Kung Karls spiran som kan växa upp till en meter, samt den trevlig blåa lappblågullen, som särskilt har gynnats av den forna slåttern av översvämningsängarna. På stranden kan man också hitta den vita slåtterblomman med stora blommor, vars namn hänvisar till just höbärgning.
Längs åstranden växer ofta lappvide och en. Även dvärgbjörken och glasbjörken trivs i området, deras löv färgar åstränderna under hösten i gyllene nyanser.
Kairijokiområdet har en lång historia inom skogsindustrin som sträcker sig ända till idag. Omgivningen kring Kairijoki är Forststyrelsens skogsbruksområde.