Kilpisjärvi - Kautokeino, ca 190 km
Kilpisjärvi - Saarijärvi 11 km
Nordkalottleden börjar i södra ändan av sjön Kilpisjärvi, utanför Kilpisjärvi naturum. Man kan också börja leden i byns norra ända, vid Kilpisjärven Retkeilykeskus, men då blir avståndet till Saarijärvi avsevärt längre.
Ledens första sevärdhet när man startar från Kilpisjärvi mot Haldefjäll är fjället Saana, som reser sig alldeles bredvid Kilpisjärvi by. Saana är det dominerande fjället hela vägen från Kilpisjärvi till Saarijärvi.
Vid Tsahkaljärvis bäcksmynning möts den södra och norra leden från Kilpisjärvi och fortsätter sedan längs södra sidan av sjön och vänder mot nordost. Där leden går över bäckar finns broar.
Vid Muurivaara går leden över på den norska sidan. Det behövs inget tillstånd för att gå över riksgränsen, men det är förbjudet att ta med sig tullbelagt resgods över gränsen.
Saarijärvistugans omgivning är stenig, men i närheten finns det åtminstone ett par tältplatser. Det finns också en bro över älven bredvid stugan.
Saarijärvi - Meekonjärvi 19 km
Norr om Saarijärvi går leden till Lapska armens ödemarksområde, som är det största ödemarksområdet i Enontekis kommun. Från Saarijärvi stiger leden upp längs den delvis myrbeklädda sluttningen mellan Tuolljehuhput och Kuonjarvarri. Kuonjarvaggi är trots stenfälten lättframkomlig.
Då man går ner till Kuonjarjokistugan ser man den första stora klippväggen, som stupar drygt 200 m lodrätt neråt. Vid foten av klippväggen finns det stora block, som rasat ner från klippväggen.
Från Kuonjarjokistugan fortsätter leden längs den jämna lättframkomliga Meekonlaakso. Meekostugorna ligger i en fjälldal med björkskog, omgivna av Saivaara, Meekonpahta och Annjalonji. Över bäcken Pierfejohka går det en bro.
Meekonjärvi - Pitsusjärvi 12 km
Söder om Porojärvidalen höjer sig det höga och säregna Saivaara, på vars krön det finns en minnesplatta över Finlands f.d. president Urho Kaleva Kekkonen. Om man vill bekanta sig med minnesplattan lönar det sig att bestiga Saivaara från dess östra sida.
Nordkalottleden går väster om Meekonjärvi vid foten av en klippvägg, över ett stenfält fot och fortsätter sedan mot Vuomakasjärvi, där det går en bro över älvens utflöde vid sjön.
Efter att man passerat Vuobmegasvarri ser man snart Pitsusköngäs framför sig, ett ca 17 meter högt vattenfall som är en av sevärdheterna längs Nordkalottleden. Det är en vacker plats att rasta på och kanske fotografera.
Från vattenfallet fortsätter leden tämligen lättframkomligt längs älven och Pitsusjärvis strand till Bihčosjávri / Pihtsusjärvi öde- och reserveringsstuga.
Alternativ 1: Via Lossujärvi till vägen
Ifall man inte vill vandra längs Nordkalottleden fram och tillbaka från Kilpisjärvi till Haldefjäll, kan man börja vandringen även vid Lossujärvi. Från Riksvägen (E8) på norska sidan längs Didnujoki till Lossujärvistugan är det ca 11 km och från stugan är det ca 12 km till Nordkalottleden. Sträckan är ännu inte markerad i terrängen. Det lönar sig därför att ta med sig den norska kartan Helliskogen 1:50 000.
Lättast kommer man från Nordkalottleden till Lossujärvi från Vuomakasjärvi norr om vattendragen. Pitsusjoki kan man ta sig över på vadstället som ligger vid Gränsbevakningsväsendets vaktstuga. Det finns bro över Vuomakasjoki.
Pitsusjärvi - Haldefjäll 12 km
Från Nordkalottleden, vid Pitsusjärvistugan avviker en led till Haldefjäll, som är Finlands högsta punkt, 1324 meter över havsytan. På norra stranden av Haltijärvi ligger Háldi / Halti ödestuga och Háldi / Halti öde- och reserveringsstuga, ca 1,5 km väster om Haltileden. På toppen av Haldefjäll finns det en gästbok, där de som bestigit Haldefjäll kan skriva in sitt namn.
Från Halti kan man vandra tillbaka till Kilpisjärvi längs Nordkalottleden via Pihtsusjärvi, Meeko och Kuonjarjoki. Ifall man inte vill återvända längs samma rutt är det även möjligt att via Lossujärvi och Norge komma till vägen som går till Kilpisjärvi.
Alternativ 2: Halti - Guolasjärvi
Från Haldefjäll kan man fortsätta ca 10 km norrut till Guolasjärvi som ligger på norska sidan. Sträckan mellan Haldefjäll och Guolasjärvi är inte markerad i terrängen så det rekommenderas att man tar med sig en kompass och den norska kartan Ráisduottarháldi 1:50 000.
Hela Haldefjälls/Ráisduattarháldis storslagna höga terräng ligger mitt i centrum av mycket snabbt växlande väderfronter. Ogenomtränglig dimma kan uppstå på ett ögonblick och dimman kan i värsta fall ligga kvar i flera timmar, till och med dygn. I tjock dimma kan även en erfaren orienterare snabbt gå vilse. När dimman har lättat och efter regnen är de moss- och lavklädda stenarna förrädiskt slippriga och mycket hala. En annan fara utgörs av snöfläckar av varierande storlek som förleder vandraren med sin skenbara lättframkomlighet. Snöfläckarnas yta kan vara farligt hal eller så kan skaren ge vika under vandrarens fötter. I bägge fall kan följderna bli ödesdigra. Leden Guolasjärvi-Haldefjäll rekommenderas därför endast för synnerligen erfarna vandrare.
Hörbarheten för mobiltelefoner fungerar endast i de högst belägna områdena. Finländska operatörer går att kontakta först i närheten av Haldefjäll eller när Ritnicohka stödmast syns.
Från Guolasjärvi kommer man längs landsväg till Kåfjordbotn och vidare till Skibotn, dit det från Finland är en bussförbindelse (matkahuolto.fi) sommartid. Från Guolasjärvi är det ca 30 km till Kåfjordbotn. Vägen är smal och delvis i dåligt skick. Hela sträckan från Guolasjärvi till Kilpisjärvi är ca 120 km.
Haldefjäll–Guolasjávri–Kåfjorddalen
Från Haldefjäll på den finska sidan kan man fortsätta cirka 2 km norrut till Raisdouttarhaldi (1361 m.ö.h.) och vidare till Guolasjávri (5 km). Från toppen på Norges sida går leden ner till höjden 1326 och därifrån följer man åsen mot nordväst. Därefter svänger vi västerut, passerar höjden 1176 öster och fortsätter norrut. Höjderna 898 och 852 passeras från söder och därefter fortsätter leden norrut och genom renstängslets port till parkeringsplatsen i östra ändan av Guolasjávri. Terrängen är stenig och krävande, svårframkomlig vid regn. Observera att väderförhållandena kan vara utmanande och förändras snabbt.
Från parkeringsplatsen kan du fortsätta till Kåfjorddalen antingen längs en sandväg eller en lättframkomlig fjällplatå (t.ex. Ruvdajávri–Gaskkamus Áhkkejávri–Guolásjohka). Avståndet från parkeringsplatsen till Paulanhyttas öppna stuga är 14 km. Från Paulanhyttan går en fin markerad stig (2 km) till den otroliga Gorsabrua. Gorsabrua-bron går över en 153 m hög kanjon och har en fantastisk utsikt över vattenfallet som störtar ner i kanjonen.
Från Gorsabrua kan du fortsätta antingen längs den historiska Fossevegen till Fossesvingens parkeringsplats (2 km) eller gå nedför kanjonens västra kant till det gamla gruvområdet Ankerlia och vidare till parkeringsplatsen (4 km). Båda lederna är lätta och markerade. Sandvägen från Kåfjorddalen till Guolasjärvi kan köras med vanlig bil, men vägen kan ställvis vara i dåligt skick.
Från Kåfjorddalen är det ca 9 km till fjordens strand i Birtavarre. Emellanåt går det skolbussar. Från Birtavarre kommer man dagligen med buss till Skibotn (50 km), varifrån det finns bussförbindelse till Kilpisjärvi (50 km) på sommaren och hösten. Busstidtabeller för Norge (tromskortet.no, på norska) och Skibotn–Kilpisjärvi-tidtabeller finns på vidstående adresser. Från Kåfjorddalen kommer man också tillbaka till Kilpisjärvi med taxi till fast pris. Mer information om detta och andra tjänster i området finns på adressen (visit-lyngenfjord.com, på norska).
Pitsusjärvi - Somasjärvi 12 km
Från Pitsusjärvi går den egentliga Nordkalottleden österut och stiger över Lovttokielas. Leden går mellan två tjärnar och fortsätter längs älven Kopmajokis stränder till Somasjärvi. På stranden av Kopmajoki ligger Kopmajoki ödestuga.
Vid riksgränsen ersätts de 40 cm höga träpålarna av de norska stenrösen. Ett par hundra meter ovanför Rahpesjohka i sluttningen väster om Somasjärvi ligger Statskog-Troms stuga (statskog.no).
Somasjärvi - Saraelv 36 km
Från Somas fortsätter man längs rutten för fyrhjulingar som går längs nordöstra sidan av Coalbmevaggi. Leden går genom lättframkomlig trädlös tundra. Från rutten avviker en led till Saraelv. Både i Sappen och i Saraelv finns möjligheter till logi. Närmaste butik finns i Storslett, ca 49 km från Saraelv.
Saraelv - Nedrefosshytta 27 km
Från Saraelv går Nordkalottleden invid efter Reisaelva längs Reisdalen. Terrängen består av frodig lövskog, vilket gör det svårt att finna tältplatser. Ställvis finns det stenfält som sträcker sig ända ned till stranden och bitvis går stigen högre upp i tallhed. I augusti - september försvåras framfarten av enorma hallonsnår. Stigen är ändå markerad och är lätt att urskilja i terrängen.
Innan man ger sig iväg på vandring lönar det sig att kontrollera vattennivån i älvarna, för från Saraelv framåt i Reisdalen är man tvungen att ta sig över åtskilliga små älvar, och då de svämmar över, kan Reisaelvaområdet vara svårframkomligt. Under regniga somrar eller under försommarens översvämningar är det möjligt att hela leden med dess markeringar ligger under vatten. Ifall vattnet är alltför högt kan man från Saraelv vandra högre upp längs fjällen till Vuomadathytta. Där finns ingen markerad led, så det krävs kartor över området Raisduottarhaldi och Mollesjohka.
De första tre stugorna från Saraelv uppströms är Statskog-Troms (statskog.no, på norske) stugor. Ansamukkahytta ligger ca tre kilometer uppströms från Saraelv på motsatta stranden av Raisaelva. Stugan är låst. Sieimahytta är också Statskog-Troms stuga och den ligger på östra sidan av Reisaelva. Stugan är tudelad, av vilka den ena delen är öppen och den andra låst. Ansamukkahytta och Sieimmahyttas låst del är inte i bruk, därför att de är i dålig skick. På Reisaelvas strand finns en båt, som vandrare kan använda till att korsa älven. Om båten är på fel sida av älven, kan man då vattennivån är låg ta sig över älven genom att vada. Några hundra meter uppströms från stugan finns ett lämpligt ställa att vada över vattendraget. Rodhytta, som ligger på den sida där leden går, är Statskogs låsta servicestuga.
Vandrare kan vid Nordkalottleden beundra vattenfallet Mollesfossen, som hör till de högsta (269) i Europa. Själva vattenfallet finns i Mollesjohka, en sidoälv till Reisaelva som rinner ut i Reisaelva österifrån. För att komma närmare vattenfallet bör man först ta sig över Reisaelva.
Ca 2 km uppströms från vattenfallet finns Statskog-Troms lilla Vuomadathytta, som har torvtak. Denna stuga ligger intill leden.
Ca 5 km från Vuomadathytta, längs Reisaelva, ser man Stakarhyttas torvtak. Följande stuga är Nedrefosshytta (ut.no, på norske), och den ligger 2 km uppströms från Stakarhytta. Man kommer över älven via en hängbro. Här är det även möjligt att klättra upp för den branta kanjonens vägg för att beundra ravindalen i sin helhet.
Nedrefosshytta - Raisjärvi 30 km
Ca tre kilometer uppströms ligger Imfossens vattenfall. Såväl själva vattenfallet som hela det omgivande området hör till Nordkalottledens finaste sevärdheter. Stigen till vattenfallet är ställvis brant och stenig. Vandrare bör iaktta försiktighet, eftersom stigen ovanför kanjonen speciellt vid regn kan vara farlig. Efter vattenfallet strömmar älven en kilometer i den 50 - 75 m djupa kanjonen. Ovanför vattenfallet finns det en ödestuga för två personer, där man kan övernatta.
Leden stiger så småningom upp till kalfjället, slingrar sig till Raisjärvi längs torra stenfält och delvis genom fjällbjörkskog. Ungefär 3 km från Imfossens vattenfall mot Raisjärvi, vid älven Luvddijåkka, finns en torvhydda med utrymme för två vandrare. I hyddan finns en kamin. Man kommer till torvhyddan då viker av till vänster från Nordkalottsleden lite före ån Luvddijåkka. Det finns ingen vägvisare på stället. Hyddan är belägen norr om ån, 300 - 400 m öster om Nordkalottsleden.
Bredvid Bouzuoaivvi går leden vid myrkanten. Var observant att ni inte tappar bort leden! Njargajåkka är ledens besvärligaste älv att ta sig över, men vid lågvatten klarar man sig med gummistövlar.
Vid norra ändan av Raisluobbal vänder leden och går över myren mellan Jalgesvarri och Aitevarri för att sedan gå ihop med ett fyrhjulingsspår vid Hålvinvarri. Myrarna på båda sidorna om Ciegnaljåkka är svårframkomliga. Det går att vada över älven i gummistövlar.
Till Statskog-Troms Reisavanhytta (statskog.no, på norske) kommer man via transformatorn och väster om Lieggascårro. Från stugan kan man vandra till Kautokeino längs gruvvägen till Bidjovaggen. Då blir avståndet till Kautokeino ca 40 km.
Raisjärvi - Kautokeino 51 km
Denna etapp av leden är markerad med orangeröd färg på fjällbjörkarna och stenrösena. Leden går uppe på Rivkus och vänder efter Jeageloaivi sydväst över Doelljadasvaaras norra spets och därifrån från Majanasjavris norra strands till Cuonovuoppis fjällstuga. Terrängen består av björkskog, videsnår och delvis myrar. Även till Cuonovuoppis stuga kan man komma med bil från Kautokeino.
Leden fortsätter genom fjällbjörkskog över Goaskinvarris topp. Sedan vänder leden österut och kommer norr om Addjetjavri och Boeccegasvarri till Buletjavri. Nordkalottledens slut- eller startpunkt är Buletjavris campingområde, dit det är ca 2,5 km från Kautokeinos centrum.