Myrarnas och de skogsklädda bergens ödemark
I Pulju ödemarksområdes södra del finns det stora myrar samt grandominerade låga skogbevuxna berg. På Enontekis sida går granens skogsgräns, på vars norra sida det ännu växer tall och fjällbjörk. På Pulju ödemark finns det förutom de skogsklädda bergen även några rätt låga fjäll. Puljutunturi fjäll, som är beläget i områdets södra del, är 471 meter högt. Övriga över 400 meter höga fjäll är Kätkätunturi, Korsatunturi, Kieritunturi, Avisuoratunturi och Peltotunturi, vilka ligger i områdets norra och västra delar.
Läs mera om vegetationen i fjällen.
Rovdjur och fåglar
På Pulju ödemarksområde bor det många smårovdjur, såsom t.ex. hermeliner, minkar och småvesslor. En skarpögd vandrare kan på vintern även få syn på de lättigenkännliga spåren av en utter. Även större rovdjur trivs i ödemarken: järvar och björnar. Även lodjur och vargar påträffas då och då.
Pulju ödemarks stora myrar lockar många vadare och övrigafåglar som är typiska för myrområden till området. En ensam hjortronplockare får sällskap av ljungpiparens enformiga vissling. Brushanens hannar är imponerande i sin speldräkt. På myren kan man också se grönbenor och jordugglor. Då och då kan man se en blå kärrhök glida över myren.
Önsfåglar som trivs på ödemarksområdet är dalripa och tjäder. På området häckar även många sjöfåglar, bl.a. sjöorre, svärta och bergand. En lyckosam fågelskådare kan även se salskrakar, som har kallats Finlands vackraste sjöfåglar. Bland rovfåglarna känner man lätt igen stenfalken, som följer sitt byte med snabba vassa vingslag, och kungsörnen, som kretsar högt i skyn.
