Friluftsleder och stigar
Ledernas startpunkter
- Naturstigen börjar från parkeringsplatsen vid Lentuankoskivägen.
Karta över Lauttavaara (retkikartta.fi, öppnas i ett nytt fönster).
Naturstig
Lauttavaara naturstig, 1,7-2,5 km, bildar en rundslinga. Kuikkapuro ligger i ändan av en avstickare som går från rundslingan. Om man går dit blir stigen 800 m längre. Man kan gå naturstigen åt båda hållen och man kan också vika av från den. Naturstigen lyfter fram den kajanaländska naturens mångfald och presenterar nutida skogsvårdsåtgärder. I samband med undervisning är det tillåtet att utforska och ta små prover enligt god sed, vilket till och med rekommenderas. Lauttavaara naturstig lämpar sig utmärkt för mindre erfarna vandrare. Leden är inte tillgänglig för barnvagn och rullstol.
- Service: Numrerade uppgiftsställen längs stigen. Broschyrer (på finska, engelska och ryska) om naturstigen kan erhållas från Kuhmos naturum Petola. Skärmskyddet och eldplatsen ligger halvvägs längs rundslingan.
Mål på naturstigen
1. Kivelä ödelagda gård
Gården Kiveläs åkrar och gårdsplan har en gång i tiden röjts ur skogen. Sedan odlingen av åkrarna upphörde är de på väg att bli skog igen. På åkrarna och gårdsplanen finns det många vilda växter och traditionella trädgårdsväxter.
2. En myr i skogens famn
Vid stigen på den trädrika tallmossen växer det främst tallar samt olika risväxter kännetecknande för myr och skog. Tallmossen är en karg myr.
3. Torrfura
Torrfuran är en silvergrå, över 50 år gammal tall som har slutat växa på längden men är fortfarande ett levande träd. Det gamla trädet vid stigen är en blivande torrfura.
4. Lavmoar
På tallmon täcks markytan av lavar och risväxter. På området finns det bl.a. grå och vit renlav, fönsterlav, islandslav samt ljung, som är landskapsblomman i Kajanaland. De lavbevuxna bergen och moarna är känsliga för slitage.
5. Berggrunden och markytans formationer
Berggrunden i området består av gnejs-granit som är en av jordens äldsta geologiska formationer. Marken på området består av sandmorän men på sina håll finns det kala klippor. Naturstigens högsta punkt ligger 210 meter ovanför havsytan. Sjön Lammasjärvis yta ligger cirka 50 meter längre ner.
6. Skogens skörd
I naturskoleskogen växer det många bär- och svamparter. På området finns det gott om lingon, odon, blåbär och kråkbär. Som matsvamp plockas endast sådana svampar man säkert känner!
7. Friluftsliv och vildmarkskunskaper
Vindskyddet och eldplatsen används som rastplats samt som plats för naturvägledning och naturundervisning. Att göra upp en lägereld och laga mat ger den som rör sig i naturen mångahanda upplevelser.
8. Naturskog
En del av naturskoleskogen är gammal, nästan orörd skog. Trädbeståndet består av många olika arter i olika åldrar. Tickorna får träden att murkna och skapar livsmiljöer där många andra organismer, som till exempel insekter och hålbyggare, lever. Marken täcks av många olika mossarter.
9. Skogar
Skogarna i området består av varierande blandskog där det finns både art- och individrikedom bland fåglarna. Skogarna i området är till största delen frisk moskog. Skogstyperna i frisk mo är lingon-blåbärsskog och kruståtel-blåbärsskog.
10. Behandling och förnyelse av skogarna
Naturskoleskogens område består av ekonomiskog och på området förevisas praktiska tillämpningar av Forststyrelsens miljöhandbok. Avverkning med skogsmaskin har skett på naturskoleskogens område år 2001 och det avverkade området har planterats med tallplantor år 2004.
11. Småvattendrag och skogskärr
Bäcken Kuikkapuro rinner upp i tjärnen Iso Kuikkalampi och mynnar ut i viken Porolahti i sjön Lammasjärvi. Vid bäcken i naturskoleskogen finns det ett orört skogskärr där det växer fräken, och trädbeståndet består av gran och björk och i viss mån tall. Förutom fräken finns det många ormbunksarter samt knärot i området.
12. Användning av skogarna
Skogarna i naturskoleskogen är ljushuggna och gödslade för att ge mer råmaterial för skogsindustrin. Beskaffenheten hos det orörda trädbeståndet har förändrats i den skötta skogen. Träden är bastanta och av god kvalitet. Skogen är ljus och luftig.
13. Tjärdal
En del tallar i naturskoleskogen har använts till tjärbränning. Delvis till följd av detta blev det färre unga tallar på de naturliga växtplatserna och de ersattes av granar som växer dåligt på karg mark. Synliga tecken på tjärbränning i terrängen är de runda fördjupningarna, tjärdalarnas bottnar.
Snöskoterrutt
Snöskoterrutten norrut från Kuhmo går i närhet av Lauttavaara naturskoleskogs nordöstra del. I övriga delar av området är det förbjudet att köra snöskoter. I Lauttavaara-området finns ingen service för snöskoterförare.
