Södra Konnevesis natur och historia

Mosaik av karga bergslandskap och frodiga lundar

I motsatsernas Södra Konnevesi möter den öppna sjönaturen de nordsavolaxiska bergslandskapen. Bakom de karga klippstränderna döljer sig inlandets grönskande lundar. Nationalparkens stora fastlandsområde vid sjöns östra strand består av omväxlande frodiga lundar och branta klippor täckta med lavar och tallar med tjock bark. Bland annat björn, lodjur, flygekorre, tretåig hackspett och en brokig samling insekter som lever i murkna träd håller till i de djupa, dunkla gammelskogarna. Tickor, lavar och mossor pryder klippbranter och trädstammar. 

I parkens berggrund finns ställvis också basiska bergarter. Dessa bidrar delvis till att det i Enonniemi och många av holmarna finns lundar där det växer skogsvicker, vårärt, trolldruva, stora lindar och andra krävande lundarter. En av säregenheterna i bergsterrängen är den regionalt hotade, fridlysta fjällbräckan, som oftast påträffas i fjällen i Lappland.

Södra Konnevesi – nationalparkens böljande hjärta

Södra Konnevesi som omger nationalparken har klart vatten och är den oreglerade centralsjön för Rautalampirutten. Dess svala vatten är av utmärkt kvalitet och den vilda insjööringens viktigaste livsområden i Södra Finland. Sjöns kända djupaste punkt störtar 57 meter ner. Klippgrunden i Södra Konnevesiområdet är uråldrig och under tidens gång har olika sprickor, sänkor och flyttar skapat sjöns kännspaka sönderrivna strandlinje med sina uddar och långa vikar. I sjön ligger hundratals öar och kobbar.

Södra Konnevesi kantas på båda sidor av fritt strömmande forsar: i öster rinner Konnekoski och i väster Siikakoski. Sjön är ett viktigt häcknings- och rastområde för sjöfåglar. Utforska Södra Konnevesi med en tur på vattnet, till fots i naturen eller med fiskespöet i handen! På holmen Iso-Pyysalo kan du tillbringa härliga sommardagar på sjöns mest kända sandstrand.

Fiskgjusen, fiskevattnens och kvisthögarnas herre

Denna stora rovfågel har spridit sig till hela Finland. I Södra Konnevesi är stammen tätast i hela mellersta Finland – här finns så mycket som ett tjugotal par. Den övervintrar i Afrika och återvänder platstroget till sitt bo i april då sjöns is lossar. Fågeln äter nästan enbart fisk. Den störtar ner i vattnet med ben och huvud först och nappar tag i fisken med sina klor. 

Fiskgjusen väljer en partner för livet och bygger ett bo som liknar en stor rishög, i allmänhet i toppen av en tall. Boet byggs på en plats som är lättillgänglig och där sikten är god över omgivningen. Trädet ska också vara mycket stadigt, eftersom boet under årens lopp blir allt tyngre och kan väga flera hundra kilo. Bristen på lämpliga boplatser är ett problem och därför är fiskgjusens boträd alltid fridlyst. Konstgjorda bon har placerats ut i Södra Konnevesi med omnejd och fåglar har häckat framgångsrikt i bona. Fiskgjusen måste få häcka i fred: om den flyger upp ur sitt bo har du kommit för nära.

Aspen, livets träd

Gamla naturskogar står kvar i skydd av sluttningarna. Här finns bastanta aspar med rejäl sköldbark, som erbjuder habitat för många hotade arter. Aspen är en viktig art i Finlands skogar eftersom många insekter, lavar och tickor lever på den.  Gamla, murknande och ihåliga aspar är speciellt värdefulla med tanke på mångfalden.

Aspen är viktig också för många ryggradsdjur. De många arterna som lever på aspar är en näringskälla för bland annat hackspettar, flygekorrar och många viltarter. Hackspettar kan lätt hacka ut hål i det mjuka aspvirket. Många andra hålbyggare flyttar sedan in i hackspettarnas gamla hål.

I Södra Konnevesi nationalpark finns många viktiga arter som är beroende av aspen. Detta visar att det finns god kontinuitet av asp i området: arterna som är beroende av aspen har alltid haft tillgång till levande eller döda träd i lämplig ålder när de stammar som tidigare varit lämpliga habitat har murknat ytterligare. Numera utförs naturvårdsarbete i nationalparken för att säkerställa att de unga asparna får växa till sig och bli framtidens habitatträd.

Efter stormen

Stormen Asta som drog fram över nationalparken 2010 satte sina tydliga spår. Fallvindarna som drog fram över Rautalampi och Konnevesi fällde mängder av träd på både holmarna och fastlandet.

På holmen Iso-Häntiäinen fälldes nästan hela trädbeståndet av Asta och 2012 återställdes området med hjälp av bränning. På holmen ser du tydligt hur snabbt naturen förnyar sig efter en skogsbrand.

• Den röda linjen på bilden visar avskogningen som Asta orsakade 2010 (earthenginepartners.appspot.com). Bild: © 2016 Google.

Konnevesi är en del av en urgammal vattenled

Rautalampirutten har varit en viktig vattenled redan under förhistorisk tid. Än idag är det en av de få oreglerade långa vattenleder i vårt land. Rutten startar i de små myrarna och dammarna i Norra Savolax och tar slut i Saraavesi i Laukas. Vid Konnevesi stränder finns bland annat bosättningsplatser från stenåldern och gravruiner från tidig metalltid. I parkens sydöstra hörn från Tossunlinna finns en av de få klippmålningarna i Norra Savolax. På ön Pohjois-Lantsu från karsikkoträdet i Lantsu finns minnen från vad man på 1800-talet trodde om livet efter detta.