Heretty stuga byggdes på vintern 1946 - 47 som inkvartering åt skogshuggare som arbetade på området. Nyförtiden finns det ett sommarcafé och inkvartering i stugan. I stugan kan man bekanta sig med en fotoutställning om skogsbrukets historia.
Heretty stuga byggdes ursprungligen för en enda avverkning, men stugan användes ändå efteråt av skogsarbetare under de följande 20 åren. Under de livligaste tiderna på 1950-talet logerade där nästan 40 man.
Heretty stuga med gårdsbyggnader är en av de första skogsarbetarförläggningar där man beaktade de nya kraven gällande arbetshälsa och säkerhet som togs upp i ordningsstadgan om skogsarbetarstugor år 1947. I stugan finns följaktligen ett särskilt torkrum för arbetarnas utrustning, ett vindfång och egna utrymmen för husmödrarna. Stugan var avsedd för 24 arbetskarlar, som sov i våningssängar i en egen sovsal. I mitten av stugan fanns köket och husmoderns rum och i andra ändan av stugan arbetsledarnas inkvartering inklusive kontor. Skogsarbetarnas sida kallades på finska "den trubbiga ändan" och arbetsledningens sida "den skarpa ändan". Från köket kunde man öppna en serveringslucka till den stora sovsalen. Indelningen av stugans utrymmen var typisk för den tiden och underströk arbetsfördelningen: det fanns inga dörrar mellan de olika delarna utan alla tre avdelningar hade sina egna dörrar ut. Karlarna fick inte gå in till husmor, hon skulle få arbetsro.
Heretty var huvudsakligen hästkarlarnas stuga. Till skogshyggena kom det på vintern män och hästar bl.a. från Satakunda, Österbotten och Norra Karelen. De österbottniska timmerslädarna lämpade sig inte för den kuperade terrängen i Kuhmois och somliga män var tvungna att åka tillbaka hem till slätterna.
Även skogshuggare logerade i Heretty och efter kriget många kringvandrande arbetskarlar, som inte trivdes länge på samma hygge och vars hemort ingen kände till. Vintern 1967 kom det bara så pass många skogsarbetare till stugan att man en sista gång anställde en husmor. De sista arbetskarlarna lämnade Heretty i början av 1970-talet. Ordningsstadgan för skogsarbetarstugor reviderades igen år 1967 och innehöll nu bestämmelser bl.a. om reseersättningar. När mopederna och bilarna därtill blev vanligare, började arbetarna åka av och an hemifrån till hyggena.
Förutom skogsarbetarstugan finns det en mängd andra byggnader på Herettys gårdsplan. Stallet och bastun samt vedboden byggdes år 1946. Kott-torkeriet byggdes i början av 1950-talet. Vid gaveln av vedboden uppfördes i samband med en renovering (1985) nationalparkens infoskjul.
Heretty stuga har restaurerats till museistuga och fungerar på somrarna som Isojärvi nationalparks huvudinfoställe. Byggnaderna i Heretty är skyddade för de utgör ett ypperligt och välbevarat exempel på en typisk skogsarbetarstuga med omgivning från tiderna för de stora skogshyggena.
Öppettider och tjänster
