Järvisen aihkikkos historia och sevärdheter

En lugn tjärn mitt i skogen, den blå himmeln speglas i vattnet. I blandskogen vid stranden kan redan träd i höstfärger ses. Vass växer i stranden.

A.E. Järvinen

Järvisen aihkikko har namngivits efter A.E Järvinen (1891 - 1963). A.E. Järvinen var forstmästare, författare och målare. Järvinen var i Forststyrelsens tjänst i Lappland åren 1915 - 1958 och arbetade som skogstaxerare och chef för taxeringsbyrån i Nordbottens distrikt. Under sina tjänsteuppdrag och otaliga jaktfärder och fotvandringar färdades han sig i vidsträckta ödemarker och bekantade sig under färderna med människor i vildmarken. Järvinen skildrar i många av sina skönlitterära verk vad han upplevde under dessa färder. Urskogsområdet Järvisen aihkikko avsattes år 1955 och har senare utvidgats. Numera är området en skyddsskog, där man inte idkar skogsbruk.

Naarmankaira

Naarmankaira var ett mycket viktigt område för Järvinen. Där brukade han gärna vandra, fiska och jaga. Skogarna på området var talldominerade, och både tjädrar och jägare trivdes i dessa skogar. Järvinen var speciellt förtjust i landskapen kring tjärnen Marasenlampi och åsen Marasenharju, och han tyckte i synnerhet om de gamla furorna och torrakorna på åsen.

Maranens stuga

Järvinen byggde år 1933 tillsammans med Forststyrelsens ämbetsmän Castren, Hiilivirta, Luoma, Lakari, och Sipilä jaktstugan på Marasenlampis strand. Maranens stuga blev Järvinens andra hem, där han tillbringade sin fritid med att skriva vildmarksnoveller, måla och träffa sina vänner och bekanta. Järvinen uppförde på Marasenharju ett murat minnesmärke av natursten, som han tillägnade sin ås och sin urskog. Järvinen var också en entusiastisk jägare och fiskare. Järvinen planterade sikyngel i Marasenlampi; han bar själv ynglen i mjölkdunkar från Kemijärvi - Rovaniemi -vägen som ligger på 5 kilometers avstånd från sjön.

Ett minnesmärke har gjorts av runda stenar i skogen. På minnesmärket finns en platta med text. Runt stenen finns fyra pålar gjorda av torrfuror, ovanpå pålen finns en sten.

Järvinen testamenterade stugan till föreningen Lapin luonnonystävät ry, som hade stugan i sin besittning fram till år 1989 då den övergick till Forststyrelsen. Forststyrelsen restaurerade under Museiverkets övervakning Maranens stuga, gårdsplanen och minnesmärket. De två understa timmervarven av stugan förnyades, interiören återställdes i ursprungligt skick och yttertaket restaurerades. Även stugans spis renoverades och dess brandsäkerhet förbättrades. Hundkojan på gården restaurerades, liksom också utedasset på gårdens utkant.

Nuförtiden är Maranens stuga låst men man kan ta en titt på gården och stugan utifrån. Vid Marasenlampi kan man ännu i dag förnimma något av den stämning som förr i tiden rådde i den tjärdoftande vildmarken som inspirerade A.E. Järvinen i hans konstnärskap.

Mer information om A.E. Järvinen hittar du på Finlands Jaktmuseums webbutställning (metsastysmuseo.fi, på finska).

En stuga tillverkad av torrfuror i tallskogen, stugans fönster och dörr är låsta med en regel. Renhorn hänger ovanför stugans veranda. En person står framför stugan och skriver.