Det ortodoxa kapellet
Langinkoski har långa traditioner som fiskeställe: redan på 1790-talet hade Valamos munkar fiskerätt till forsen. Som minne från denna period finns ett ortodoxt kapell, där det fortfarande hålls gudstjänster på somrarna.
Den kejserliga fiskestugan
År 1880 besökte den ryska kronprinsen, sedermera kejsar Alexander III, Kymmenedalen och blev förtjust i Langinkoski laxfiskeställe. Som följd av detta reste man vid Langinkoski en kejserlig fiskestuga planerad av Magnus Schjerfbeck. Stugan invigdes år 1889, när kejsar Alexander III satt redan vid makten. Alexander III hann dock bara tillbringa några somrar vid forsen, eftersom politiska skäl någon tid senare hindrade honom från att fira sommarsemester i Langinkoski. Efter att Alexander III omkom på Krim år 1894, besökte den följande ryska kejsaren Nikolaj II Langinkoski enbart en gång. Det var slutet på de kejserliga besöken i Langinkoski.
När Finland blev självständigt år 1917, tillföll Langinkoski område med sina byggnader staten. Den glömda fiskestugan räddades år 1933 av Kymmenedalens museisällskap, till vilket rättigheten att grunda ett museum i Langinkoski fiskestuga tilldelades. Den förfallna fiskestugan restaurerades till sitt forna kejserliga skick. Alla gamla möbler och textilier kan tills vidare ses i museet i sin ursprungliga omgivning. I dag sköts museiverksamheten av Langinkoskiseura (Langinkoski sällskap).
Langinkoski naturskyddsområde
Området, som omger fiskestugan, kungjordes som parkskog år 1938 några år efter museet grundades. Officiellt är Langinkoski område skyddat med en förordning år 1960. Områdets 1,6 ha stora arboretum grundades av skogsrådet V.K. Ahola år 1959. Skyttegravar från krigstiden härstammar från två olika krig: de som ryssarna år 1918 gjorde på sluttningarna och de som finska soldater grävde i Taipalsaari under det andra världskriget.