Čoalmmevárit/Salmivaarastigen, 1,2 km/riktning
Under den snöfria tiden, vandringstid cirka 1 h
Längs stigen till Salmivaaras krön kan du beundra det storslagna landskapet kring Kilpisjärvi, fjällen Malla och Saana samt högfjällen på norska och svenska sidan.
Startpunkt
Adress: Salmivaarantie 31–47, 99490 Enontekis
Koordinater: WGS84 lat: 69° 00.7023' lon: 20° 52.7219'
ETRS-TM35FIN N: 7667868 Ö: 255660
Sevärt
Utsikten från Salmivaara över Kilpisjärvi till fjällen i Finland, Sverige och Norge samt till byn Kilpisjärvi och Tsahkaljärvi. Från krönet ser du ut över Mallafjällen, den spetsiga fjälltoppen Bárrás på norska sidan och Saana, som reser sig från Kilpisjärvis strand.
Ledbeskrivning
Ledmarkering: 40 cm höga stolpar med orange topp.
Stigen till Salmivaaras krön följer först spånbanan 800 m, tills en skylt visar att du ska ta av till höger in i fjällbjörkskogen mot Salmivaara. Följ stolparna med orange topp. I björkskogen går stigen brant uppåt och du klättrar upp över klippor mot den skogklädda höjdens krön. Du vandrar samma väg tillbaka.
Observera
Ledmarkeringarna är inte särskilt tydliga i korsningarna, så var uppmärksam när du följer leden.
För denna rutt finns den kostnadsfria Kilpisjärvi vetenskapsleder appen. Läs mer Helsingfor Universitet (helsinki.fi).
Čáhkáljávri/Tsahkaljärvileden, 3,3 km rundslinga
Under den snöfria tiden, vandringstid cirka 1–2 h
Leden till Tsahkaljärvi är grusbelagd, men stiger ställvis brant. Saana reser sig vid horisonten på nordvästra sidan av Tsahkaljärvi. Vid stigen som leder till byn ligger vackra Tsahkaljoki vattenfall.
Startpunkt
Adress: Kilpisjärvi naturums parkeringsplats, Käsivarrentie 14145, 99490 Kilpisjärvi
Koordinater: WGS84 lat: 69° 00.7055' lon: 20° 53.4364'
ETRS-TM35FIN N: 7667826 Ö: 256134
Friluftskonstruktioner
Kilpisjärvi naturum betjänar under sina öppettider. Vid Tsahkaljärvis strand finns en rastplats med öppen eldplats, vedförråd och torrtoalett. Ta med dig eget toalettpapper och soppåse. Vid stranden finns en kåta och en stuga att hyra. Friluftskonstruktionerna vid Tsahkaljärvi underhålls och hyrs ut av Kilpisjärven Ladut ry (kilpisjarvenladut.fi).
Sevärt
Tsahkaljärvi, Tsahkaljoki vattenfall, utsikten över Saana och Kilpisjärvi.
Ledbeskrivning
Ledmarkering: 40 cm höga stolpar med orange topp. Skyltar i korsningarna.
Vandringsriktning: Tsahkaljärvileden startar från Kilpisjärvi naturums parkeringsplats och därifrån faller det sig naturligt att vandra leden motsols. Längs leden finns flera branta uppförs- och nerförsbackar. Vid sjön finns en eldplats. Leden går över Tsahkaljoki till dess vackra vattenfall. Därifrån leder stigen ner till Kilpisjärvi bycentrum och fortsätter längs gångvägen tillbaka till naturumet. Leden till Tsahkaljärvi är 1,2 km i ena riktningen och 3,3 km som rundslinga.
Observera
Tsahkaljärvileden är grusbelagd, men på grund av de stora höjdskillnaderna och lutningarna är den utmanande. Gångbron över Tsahkaljoki är 115 cm bred. Grusvägen går inte ända fram till eldplatsen, utan stigen dit är ojämn och stenig.
För denna rutt finns den kostnadsfria Kilpisjärvi vetenskapsleder appen. Läs mer Helsingfor Universitet (helsinki.fi).
Čáhkáljávri/Tsahkaljärvi–Sánájávri/Saanajärvi kåta, 5,7 km/riktning
Under den snöfria tiden, vandringstid fram och tillbaka cirka 3–5 h
Utmed den här leden kan du beundra klara fjällsjöar, trädlösa kalfjäll och fjällandskap.
Startpunkt
Adress: Kilpisjärvi naturums parkeringsplats, Käsivarrentie 14145, 99490 Kilpisjärvi
Koordinater: WGS84 lat: 69° 00.7055' lon: 20° 53.4364'
ETRS-TM35FIN N: 7667826 Ö: 256134
Friluftskonstruktioner
Kilpisjärvi naturum betjänar under sina öppettider. Vid Tsahkaljärvis strand finns en rastplats med öppen eldplats, vedförråd och torrtoalett. Ta med dig eget toalettpapper och soppåse. Vid stranden finns också en kåta och en stuga att hyra. Friluftskonstruktionerna vid Tsahkaljärvi underhålls och hyrs ut av Kilpisjärven Ladut ry (kilpisjarvenladut.fi). Vid Saanajärvis strand finns en rastplats med vedförråd, torrtoalett och två kåtor, av vilka den ena har ett takfönster för den som vill observera himlen. Det är inte tillåtet att övernatta i kåtorna. Friluftskonstruktionerna vid Saanajärvi underhålls av Forststyrelsen.
Sevärt
Tsahkaljärvi, utsikten över Saana och Kilpisjärvi samt den karga men vackra Saanajärvi.
Ledbeskrivning
Ledmarkering: 40 cm höga stolpar med orange topp. Skyltar i korsningarna.
Leden går från Kilpisjärvi naturum till Tsahkaljärvi, över Tsahkaljoki bro och följer sedan sjöns västra strand mot Saana. Längs leden finns tre korsningar där du alltid ska ta av till höger. Till slut kommer du till Saanajärvis strand. Du följer samma led tillbaka och hela vandringen blir totalt 11,5 km. Du kan också välja att ta vägen via Kilpisjärvi bycentrum och fortsätta längs gångvägen tillbaka till naturumet.
Observera
Leden korsar en älv som rinner ut från Saanajärvi. Det finns ingen bro över älven. När vattenståndet i älven är högt kan det vara svårt att korsa älven.
Gilbbesjávri/Kilpisjärvi–Háldi/Halde fjäll, vandringsled, 55 km/riktning
Från början av juli till mitten av september, vandringstid 7–10 dagar
I ödemarksområdet Lapska armen reser sig högfjällen med sin imponerande natur och de renskötande samernas levande kulturlandskap. Genom detta område går en av vårt lands mest krävande vandringsleder. Vandringens höjdpunkt är klättringen upp på det klippiga Halde fjälls sluttning, till Finlands högsta punkt.
Startpunkt
Adress: Kilpisjärvi naturums parkeringsplats, Käsivarrentie 14145, 99490 Kilpisjärvi
Koordinater: WGS84 lat: 69° 00.7055' lon: 20° 53.4364'
ETRS-TM35FIN N: 7667826 Ö: 256134
Friluftskonstruktioner
Kilpisjärvi naturum betjänar under sina öppettider. Längs leden finns flera öde- och reserveringsstugor, som också är utrustade med vedlider och torrtoalett. Ta med dig eget toalettpapper och soppåse. Det finns broar över de största älvarna, men var också beredd på att vada. Vadarskor och vandringsstavar behövs.
Sevärt
Den känsliga, hotade fjällnaturen och Finlands högsta fjäll på över tusen meter. Här finns en vattendelare som också riksgränserna följer. I fjällen rinner tiotals små älvar upp och går samman till större vattendrag som slutligen mynnar ut i Torne älv-Muonio älv via Könkämä älv. Utmed vandringsleden kan du beundra den speciella Saivaara, den ståtliga Pitsusköngäs och den bildsköna dalen Meekonlaakso. Från leden ser du ut över majestätiska klippbranter, såsom Annjaloanjebákti, och det grönskande naturskyddsområdet nedanför branten.
Ledbeskrivning
Ledmarkering: 40 cm höga stolpar med orange topp. Skyltar i korsningarna.
Nordkalottleden startar från Kilpisjärvi naturums parkeringsplats. Läs en detaljerad beskrivning av Nordkalottleden på ledens egen webbplats.
Du kan fortsätta vandringen längs Nordkalottleden via Somasjärvi till Reisa nationalpark (reisanasjonalpark.no) och Kautokeino i Norge.
Observera
Den samnordiska Nordkalottleden går över riksgränserna. Kontrollera gällande regler för resor, gränsöverskridning samt export och import av hundar innan du ger dig ut på leden.
I ödemarksområdet finns stora områden med radioskugga utan mobiltäckning. På kalfjället växlar väderförhållandena mycket snabbt och det kan snöa också på sommaren. Det är mycket farligt att gå vilse i snöyra. Sommartid kan tät dimma störa sikten. Det tar ofta lång tid att få hjälp i vildmarken. Vandraren måste kunna klara sig på egen hand. Det är viktigt att ha med sig lämplig utrustning, karta och annan orienteringsutrustning.
Det är förbjudet att röra sig i Ánnjaloanji naturskyddsområde mellan den 15 maj och den 1 september.
Sáná/Saanaleden, 4,3 km/riktning
Under den snöfria tiden, vandringstid 4–6 h
Leden till Saanas topp erbjuder vandraren en storslagen utsikt över Kilpisjärvi. Trappan upp till fjällkrönet är också en del av upplevelsen. Från krönet av Saana öppnar sig fjällandskapet bort mot horisonten. Här får du njuta av den arktiskt friska fjällvinden.
Startpunkt
Adress: Malla naturreservats parkeringsplats, Käsivarrentie 14850, 99490 Enontekis
Koordinater: WGS84 lat: 69° 03.6357' lon: 20° 46.2851'
ETRS-TM35FIN N: 7673727 Ö: 251943
Friluftskonstruktioner
På Saanas sluttning finns en trappa med mer än 150 trappsteg. Utmed leden hittar du en rastplats med kåta, torrtoalett och vedförråd. Ta med dig eget toalettpapper och soppåse. Det är inte tillåtet att övernatta i kåtan.
Sevärt
Den mångsidiga fjällvegetationen och fågelfaunan samt Saanas branta klippvägg. Utsikten över de närliggande fjällen i Finland, Sverige och Norge. Vid klart väder sträcker sig utsikten ända till Lyngenfjorden.
Ledbeskrivning
Ledmarkering: 40 cm höga stolpar med orange topp. Skyltar i korsningarna.
Leden startar som en grusväg från Malla naturreservats parkeringsplats mot Saana. I fjällbjörkskogen stiger leden emellanåt brant och före kåtan finns en kort trappa. På kalfjället stiger leden till en början långsamt utmed en ås, där du kan beundra den vackra utsikten över Saanas branta klippvägg och Pikku-Malla. På Saanas sluttning finns den berömda trappan upp på fjället, som numera är en stadig trappa byggd av sten. På Saanas krön är stigen stenig. På toppen finns en telekommunikationsmast och en väderstation. Du följer samma led tillbaka och leden är då 8,6 km fram och tillbaka.
Observera
Sommartid ska du hålla sig på leden så att vegetationen på fjället kan återhämta sig från de skador som orsakats av årtionden av slitage. Klättringen upp till Saanas krön kan vara förvånansvärt tung. Väderförhållandena på krönet är mer utmanande nere på Kilpisjärvis nivå. Vädret kan växla mycket snabbt i fjällen. När det åskar är det bäst att undvika fjälltopparna.
För denna rutt finns den kostnadsfria Kilpisjärvi vetenskapsleder appen. Läs mer Helsingfor Universitet (helsinki.fi).
Sáná/Saana naturstig, 6 km, rundslinga
Under den snöfria tiden, vandringstid 2–3 h
Längs Saana naturstig får du bekanta dig med områdets vegetation, fauna och kulturhistoria. Stigen går genom en fjällbjörkskog och över kalfjället, samt korsar flera små älvar.
Startpunkt
Adress: Malla naturreservats parkeringsplats, Käsivarrentie 14850, 99490 Enontekis
Koordinater: WGS84 lat: 69° 03.6357' lon: 20° 46.2851'
ETRS-TM35FIN N: 7673727 Ö: 251943
Friluftskonstruktioner
Utmed leden finns informationstavlor. Leden har en rastplats med kåta, toalett och vedförråd. Ta med dig eget toalettpapper och soppåse. Det är inte tillåtet att övernatta i kåtan.
Sevärt
Fjällnaturens mångfald från blomstrande lund till kargt kalfjäll samt små fjällväxter i blom. Du vandrar mellan stenblocken på ängar med snölegor vid Skirhasjohka älv och över fjällhedar där människans spår från gångna århundraden fortfarande syns.
Ledbeskrivning
Ledmarkering: 40 cm höga stolpar med orange topp. Var uppmärksam när du följer leden, så att du håller dig på rätt stig.
Vandringsriktning: Leden är skyltad i färdriktning motsols.
Leden startar från Malla naturreservats parkeringsplats längs den grusbelagda stigen mot Saana. Naturstigens informationstavlor berättar om naturen, kulturhistorien och spåren efter krigen under förra århundradet. Efter kåtan vänder naturstigen mot fjället Jiehkkáš. Stigen slingrar sig fram i fjälldalen och återvänder till Saana kåta.
Observera
I området pågår både kort- och långsiktiga forskningsprojekt i naturen. Forskningsområdena är inhägnade och du får inte röra dem.
Sáná/Saanan kierros rundtur, 14 km, rundslinga
Under den snöfria tiden, vandringstid 4–8 h
Gör en rundtur i det unika fjällandskapet och beundra vildmarken, fjällbjörkskogarna, de frodiga lundarna, de klara sjöarna och de strida fjällbäckarna.
Startpunkt
Adress: Malla naturreservats parkeringsplats, Käsivarrentie 14850, 99490 Enontekis
Koordinater: WGS84 lat: 69° 03.6357' lon: 20° 46.2851'
ETRS-TM35FIN N: 7673727 Ö: 251943
Friluftskonstruktioner
I början av leden hittar du Saana kåta med vedförråd och torrtoalett. I södra ändan av Saanajärvi kan du göra avstickare till en rastplats med två kåtor samt vedförråd och torrtoalett. Den ena kåtan är en norrskenskåta, där du kan njuta av naturens ljusshow genom glastaket. Ta med dig eget toalettpapper och soppåse. Det är inte tillåtet att övernatta i kåtorna.
Sevärt
Saanajärvi, Saanas branta klippvägg, den trädlösa fjällplatån, lunden på Saanas sluttning och naturskyddsområdena.
Ledbeskrivning
Ledmarkering: 40 cm höga stolpar med orange topp. Skyltar i korsningarna.
Vandringsriktning: Rekommenderar färdriktning är medsols.
Saanan kierros startar från Malla naturreservats parkeringsplats, där du tar leden mot Saanas topp. Följ skyltningen, eftersom också Saanas naturstig följer samma led i början. Stigen går över kalfjället genom dalen mellan fjällen Saana och Jiehkkáš mot Saanajärvi.
Vid Saanajärvis strand vänder stigen söderut mellan Saana och sjön. I sjöns södra ända finns Saanajärvi kåtor, som är en ypperlig rastplats. Leden går runt Saana på fjällets sydsida och mynnar ut i björkskogen. På etappen genom Saana lundskyddsområde är stigen ställvis våt och lerig. Från lundskyddsområdet går leden vidare genom friluftscentrets husvagnsområde. Därifrån fortsätter leden upp till björkskogen och via Saana kåta tillbaka till startplatsen vid Malla naturreservats parkeringsplats.
En alternativ startplats är parkeringsplatsen vid Kilpisjärvi naturum. Då går leden via Tsahkaljärvi och är nästan tjugo kilometer lång.
Observera
Det är förbjudet att röra sig utanför de markerade stigarna i Saana naturskyddsområde nedanför Saanas branta klippvägg mellan den 15 maj och den 1 september.
På rundturen Saanan kierros korsar du flera älvar och bäckar där det inte finns några broar. När vattenståndet i vattendragen är högt kan strömmen vara stark. En del av leden är stenig eller våt, så rejäla vandringskängor behövs. På fjällplatån på norra sida av Saana kan vädret vara annorlunda än nere vid Kilpisjärvis strand, så det är viktigt att hålla ett öga på väderprognoserna och packa ner både matsäck och varma kläder.
För denna rutt finns den kostnadsfria Kilpisjärvi vetenskapsleder appen. Läs mer Helsingfor Universitet (helsinki.fi).
Gihcibákti/Mallaleden, 11 km/riktning
Under den snöfria tiden, vandringstid 1 dag
Det berömda Treriksröset ligger vid Malla naturreservats västra gräns. Råmärket är den västligaste punkten på finska fastlandet och Sveriges nordligaste punkt. Den tredje gränspartnern är Norge, som är känt för sina berg och fjordar. Sommartid får du röra dig till fots endast längs den markerade vandringsleden i Malla naturreservat. Det är förbjudet att cykla i naturreservatet.
Startpunkt
Adress: Malla naturreservats parkeringsplats, Käsivarrentie 14850, 99490 Enontekis
Koordinater: WGS84 lat: 69° 03.6357' lon: 20° 46.2851'
ETRS-TM35FIN N: 7673727 Ö: 251943
Friluftskonstruktioner
Vid Kuohkimajärvi finns en ödestuga och en reserveringsstuga, samt i närheten av dessa en eldplats med vedförråd och torrtoalett som får användas sommartid. Den eldplatsen som ligger nära Guohkkemašjávri / Kuohkimajärvi ödestugan är ur bruk för tillfället. Ta med dig eget toalettpapper och soppåse.
Sevärt
Malla naturreservats artrika fjällflora och fågelfauna, Gihcigorúi/Kitsijoki vattenfall, ett restaurerat skyddsrum (korsu) från andra världskriget, Treriksröset och den storslagna utsikten över fjället Bárrás i Norge.
Ledbeskrivning
Ledmarkering: 40 cm höga stolpar med orange topp. Skyltar i korsningarna.
Leden startar från Malla naturreservats parkeringsplats. I början går stigen över bron över Siilasjoki och uppför en brant sluttning från björkskog till öppen fjällhed. Från leden går en markerad stig till Pikku-Malla. Från korsningen är det 1,3 km till toppen av Pikku-Malla.
Det finns ingen bro över Kitsijoki, utan du får kliva över älven från sten till sten. Vid vadstället kan du beundra Kitsijoki vattenfall. I slutet av leden får du vada över ännu en älv och flera små bäckar. De sista kilometrarna följer stigen ett renstängsel. Vid Kuohkimajärvi kan du fortsätta till ödestugan och reserveringsstugan eller fortsätta cirka en halv kilometer till råmärket vid gränsen. Returen går längs samma led över Malla tillbaka till parkeringsplatsen, vilket innebär att hela leden är 22 km fram och tillbaka.
När båten Malla trafikerar är det möjligt att vandra leden som en rundslinga. Då vandrar du en sträcka på 16 km. Med båten åker du till Koltalahti, som är startpunkt för en 3 km lång, relativt jämn och lättframkomlig stig till Treriksröset.
Mallaleden är en del av den samnordiska Nordkalottleden, som går över de svenska och norska fjällen söderut mot Abisko. Från Kuohkimajärvi kan du göra en 3–4 dagars vandring som en rundslinga över de närliggande fjällen i Sverige och Norge.
Observera
I Malla naturreservat styrs allt friluftsliv av områdets ordningsstadga. Under den snöfria tiden är det inte tillåtet att avvika från den markerade leden och det är förbjudet att cykla överallt i naturreservatet. Sällskapsdjur ska alltid vara kopplade. Läs anvisningarna och reglerna för Malla naturreservat innan du ger dig ut på vandring.
Observera att båten Malla tar i land vid bryggan i Koltalahti på den svenska sidan och att Nordkalottleden går över gränserna mellan tre stater. Kontrollera båtens tidtabell och gällande regler för resor, gränsöverskridning samt export och import av hundar innan du ger dig ut på leden.
Iittos naturstig, 100 m/riktning
Under den snöfria tiden, vandringstid fram och tillbaka cirka 0,5 h
På naturstigen får du information om de speciella palsmyrarna i norr. Palsarna är torvkullar med frusen torv och is i kärnan. Palsar bildas i arktiska, ständigt kalla förhållanden. Klimatuppvärmningen är ett stort hot mot palsmyrarna och myrnaturen på dem. Iitto palsmyr är ett myrskyddsområde.
Startpunkt
Adress: Parkeringsområdet vid väg E8/VT21, Käsivarrentie 9914, 99470 Enontekis
Koordinater: WGS84 lat: 69° 02.8910' lon: 20° 47.9094'
ETRS-TM35FIN N: 7672239 Ö: 252878
Friluftskonstruktioner
Leden är grusbelagd samt informationstavlor för naturstigen. I slutet av stigen finns ett anspråkslöst rastområde med bänkar.
Sevärt
Myrnaturen, palsarna och landskapet mot fjällen i Sverige.
Ledbeskrivning
Naturstigen leder från parkeringsområdet vid vägen över den öppna myren till de långsamt smältande palsarna. Det finns inga ledmarkeringar, men stigen är delvis grusbelagd och du stannar på stigen genom att följa informationstavlorna.
Observera
Utmed leden finns ingen torrtoalett, avfallshantering eller eldplats. Ta ditt eget skräp med dig.
Skidspår
I trakten kring Kilpisjärvi by finns det totalt cirka 55 km preparerade skidspår som underhålls av Kilpisjärven Ladut ry (kilpisjarvenladut.fi). Spårnätet underhålls i mars–april, men en del av spåren är i bruk redan tidigare på vintern. Betala spåravgiften på webbplatsen.
Leder
Leder och service hittar du på Utflyktskartan (retkikartta.fi).
Den aktuella skidspårssituationen i Kilpisjärvi.
Vinterleder
Utöver skidspåren finns det inga markerade vinterleder i Kilpisjärvi, men en del av sommarlederna är framkomliga på snöskor, glidskor eller skidor. Sommarledernas markeringar är begravda under snön, så på vinterutflykten behöver du kunna orientera.
Observera
På vintern kan sikten vara dålig och snöfall täcker snabbt de egna spåren. Ta alltid med mat, varm dryck, telefon, karta, kompass och lämplig vinterutrustning. Läs mer om vinterutflykter.
När du rör dig i området ska du beakta risken för laviner. Läs mer om laviner här.
Čáhkáljávri/Tsahkaljärvi, 1,2 km/riktning
Vintertid fungerar sommarleden från naturumet till Tsahkaljärvi som snöskoterspår. På vårvintern går en spårled som underhålls av Kilpisjärven Ladut ry via naturumet. Det finns ingen underhållen vinterstig eller snöskoled till Tsahkaljärvi, men utanför de underhållna spåren kan du använda snöskor.
Sáná/Saanaleden, 4,3 km/riktning
Leden är populär också på vintern, men det finns ingen markerad och underhållen vinterled eller snöskoled till Saana. Du kan starta från Malla naturreservats parkeringsplats om du vill ta dig upp till Saana. På vägen passerar du Saana kåta. I dåligt vinterväder ska du inte försöka ta dig upp till Saanas krön, eftersom det då finns en stor risk för att gå vilse.
Gilbbesjávri/Kilpisjärvi–Háldi/Halde fjäll, 55 km/riktning
Vintertid som skidvandring i april, vandringstid 6–10 dagar
På vårvintern markeras på sträckan Kilpisjärvi-Halde fjäll ett underhållsspår som går via stugorna utmed Nordkalottleden och som erfarna skidvandrare kan utnyttja. Underhållsspåret markeras årligen beroende på snöläget med kvistar i terrängen och på vattendragens isar. Ställvis kan ledmarkeringarna vara bristfälliga och det finns inga garantier för spårets skick. Underhållsspåret används av myndigheter, renskötare, Forststyrelsens servicepersonal och samarbetsföretagare som arbetar i området. Spåret underhålls inte för skidåkare. För att klara dig på leden vintertid måste du behärska friluftsliv under krävande vinterförhållande samt kunna klara dig och orientera på egen hand.
Cykelleder
I Kilpisjärvi finns inga markerade cykelleder, men det är tillåtet att cykla i området med undantag av Malla naturreservat och Saana naturskyddsområde. I Lapska armen finns omarkerade stigar och leder, men de är steniga, svårframkomliga och utmanande på grund av höjdskillnaderna. Myrar, bäckar och älvar kan vara besvärliga att ta sig över med cykel. Cyklisten ska vara beredd på att orientera för att hitta rätt och måste ställvis bära sin cykel.
Enontekis kommun har kartlagt lämpliga spår för terrängcykling. Dessa är inte markerade i terrängen, men det finns på elektroniska kartor och tryckta MTB-kartor. Få tips om var i Enontekis du kan terrängcykla här (enontekiolapland.com, på finska och engelska).
Vatten- och paddlingsleder
Poroeno-Lätäseno, 100 km
Älven rinner upp i ödemarksområdet Lapska armen, där den rinner genom Lätäseno-Hietajoki myrskyddsområde mot gränsälven mellan Finland och Sverige. Paddlingsledens totala längd är 100 km och höjdskillnaden cirka 265 m. För att paddla utför älven Poroeno-Lätäseno krävs bra förberedelser. Innan du åker iväg lönar det sig att ta reda på vattenläget i älven. Vid hårda översvämningar är älven livsfarlig och när vattenståndet är lågt är den för stenig för att paddlas.
Observera att det finns stora områden med radioskugga utan mobiltäckning. Det tar ofta lång tid att få hjälp. Paddlaren måste kunna klara sig på egen hand i vildmarken även under krävande förhållande. Det är viktigt att ha med sig lämplig utrustning och räddningsredskap.
Utmed älvleden finns ödestugor och två sjösättningsplatser. Porojärvi, Tenomuotka, Hirvasvuopio och Isokurkkio ödestugor samt Saitsijoki och Neuhkana landstigningsplatser ligger vid leden. Nära ödestugorna ligger dessutom Porojärvi och Hirvasvuopio hyresstugor.
Könkämä älv och Torne älv–Muonio älv (Väylä)
I Könkämä älv finns krävande och steniga forsar, bred lugnvatten och många slags strömmar för paddlare. Ställvis breddas älven också och bildar sjöar. Bland lokalbefolkningen kallas älven Väylä (finska för farled) och inte utan anledning: en gång i tiden var älven den enda säkra färdleden sommartid, när inga vägar fanns i området. Längs älven lever fortfarande en stark lokal kultur kvar och byarna ligger mitt emot varandra på båda sidor om vattnet. Hela älven är 530 km lång och utmed vattendraget finns flera sjösättningsplatser och olika typer av service.
Snöskoterspår
Snöskoteråkning omfattas inte av allemansrätten och kräver alltid markägarens tillstånd. Ta reda på reglerna och vilka tillstånd du behöver innan du åker ut i terrängen (eräluvat.fi).Victorialeden går längs Könkämä älv på gränsen mellan Finland och Sverige från Kilpisjärvi till Muonio. Användningen av leden är avgiftsfri. Leden går över riksgränsen, så kom ihåg att kontrollera gällande regler för resor och gränsöverskridning före avfärden.
I Enontekis går ett rikstäckande snöskoterspår genom ödemarksområdet Lapska armen, Lätäseno-Hietajoki myrskyddsområde och Tarvantovaara ödemarksområde. För detta spår från Kilpisjärvi till Palojärvi samt för stickspåren Syväjärvi–Karesuando och Raittijärvi–Saarikoski måste du skaffa ett avgiftsbelagt riksomfattande spårtillstånd från Forststyrelsen (https://www.eraluvat.fi). Spåret är mycket krävande och underhålls inte. För turen behöver du arktisk utrustning och färdigheter som krävs för att röra sig i snöig terräng i ödemarken. Spåret är inte lämpligt för nybörjare, eftersom det ställvis kan vara i dåligt skick.
I trakten kring Kilpisjärvi by finns ett avgiftsbelagt spårnätverk som underhålls av Kilpisjärven Ladut ry. Spåravgiften betalas i webbutiken (www.kilpisjarvenladut.fi).
Mer information och Forststyrelsens tillstånd fås från Fjäll-Lapplands naturum och Kilpisjärvi naturum.
Broschyr över Kilpisjärvi
