Högmossarnas och aapamyrarnas variation
Bedrägligt vackra kärrväxter
Myrens fåglar
Reposuo består av två vida öppna mossar, som skiljs åt av Reposaari skogsholmar och Olpperinlampi. På Pankajärvisidan kantas myren av plantskogar och på Ruunaantiesidan av en vacker åskedja.
Varje myr är unik
De som gjort exkursioner på myrar vet att det knappast finns två likadana myrar. Reposuo-Kalliolahdensuo är beläget på gränszonen mellan Norra Karelens högmossar och Österbottens aapamyrområden, så där finns såväl högmosse- som aapamyrområden. Det är intressant att från friluftsleden iakttaga kärrtypernas variationer och vegetationens spektrum.
Fågelmyr
Reposuo vaknar till liv efter vintern då flyttfåglarna återvänder från fjärran länder. Tidvis fylls Reposuo av måsarnas skrik, då de ljudligt försvarar sina bon. Då fiskgjusen svävar över sjön går tranorna försiktigt över myren. Reposuo är beträffande fågelfauna ett värdefullt häckningsområde samt en populär rastplats under flyttningstider. Området erbjuder en idealisk livsmiljö för många fågelarter.
Sporadiska besökare på myren
På Reposuo-Kalliolahdensuo påträffas det då och då björnar, vargar och rävar då de passerar förbi. Ibland besöks området även av skogsvildrenar. Man kan lyckas se skygga djur från naturtornet. I skogens skrymslen bor det några flygekorrar, vilkas existens framgår av spillningen under asparna.
Högmossarnas och aapamyrarnas variation
Då man iakttar Reposuo från fågeltornet eller från de högsta ställena längs stigen kan man lägga märke till de strimmor som livar upp myrens yta. Det regelbundna mönstret består av variationen av tuvsträngar och blöta ytor i samma riktning. Randigheten uppkommer som en samverkan mellan myrens lutning och tjälen.
Områdets jämna aapamyrar är blötare och näringsrikare än högmossarna. Därför blomstrar floran i stor mångfald på aapamyrarna. Kallgräset är ett av Reposuos allmännaste växter. Den trivs på blöta vattenytor mellan vitmosstuvorna. Mitt på sommaren lyser kallgräset klargrönt på långt avstånd. På hösten färgar kallgräsområdena landskapet rostbrunt.
Reposuos högmossar gränsar ganska tydligt till aapamyrområdet. I den mellanliggande terrängen böljar ett högt och djupgrönt starrhav på mossen. Starrväxterna på mossen har slagits som boskapsfoder ännu på 1950-talet.
I mitten på de karga högmossarna bildar vitmosstorven ett högre område än i kanterna. Högmossarna lever på de näringsämnen som regnvattnet för med sig. Mossens torv är alltså näringsfattig och därför är växtligheten på högmossarnas mittpartier anspråkslös. I juli pryds mosslandskapet av vitagens vita ax.
Reposuos skogsholmar består av karg myr täckt av rostvitmossa och där det växer tvinvuxna tallar. Vitmosstuvorna färgas bl.a. av finnmyrten, tranbär, dvärgtranbär, rosling och rundsileshår.
Bedrägligt vackra kärrväxter
Om försommaren kan vandrare njuta av de rikliga skära blommorna på Ketunlenkki friluftsled. Roslingens späda blommors skönhet är dock bedräglig, eftersom roslingen är giftig.
På Reposuo lurar även mossens mest speciella invånare beträffande levnadssätt: köttätande växter. Dessa är rundsileshåren, som trivs på tallmyrens tuvor, storsileshåren, som trivs på flarkarnas yta, och bläddrorna, som flyter fritt i vattnet.
Insektdieten ger bläddrorna och sileshåren kvävenäring, som det finns ont om på deras växtplatser. Sileshåren fångar med de röda fångsthåren på sina blad, som avsöndrar klibbiga, upplösande droppar. Bläddrans fälla är en fångstblåsa med undertryck. Då t.ex. hinnkräftan snuddar vid blåsans känsliga hår öppnas den inåt och vattendraget suger in bytet.
Myrens fåglar
Den synligaste och mest hörbara delen av Reposuos fågelfauna är måsarna. Skrattmåsarna, dvärgmåsarna, och fisktärnorna, som lever tryggt i samhällen, stiger tidvis som ett moln i luften för att avvärja fridstörare, såsom t.ex. kråkor. Längre bort mitt på de öppna mossarna trivs fiskmåsarna, och gråtrutarna i sin egen ro, skilt från de andra måsarna.
På högmossens små tjärnar, dvs. gölar, trivs bl.a. sjöfåglarna kricka, bläsand samt stjärt- och gräsand. T.o.m. den krävande årtan häckar på Reposuo.
Reposuo har delats upp av två sångsvanpar, som svartsjukt bevakar sina egna myrhalvor. I närheten av strandlinjen häckar å sin sida de skygga storlommarna och tranorna. Storlommarna vistas mest i Pankajärvisjö, men tranorna vandrar försiktigt på de skyddade myrområdena.
Häckande rovfåglar
Från fågeltornet kan man se bl.a. fiskgjusen sväva i skyarna. Förutom fiskgjusarna kan man se stenfalken och lärkfalken jaga på den öppna mossen. Falkarnas intensiva varningsrop ekar i luften då vandrare kommer för nära deras bon
Rikligt med hönsfåglar
Vårmorgnar hörs orrarnas intensiva läten från den öppna mossen. På myrarna och momarkerna kan vandrare rycka till av att en tjäder flyger upp eller en dalripa ger sitt skrattande läte. På skogsholmarna kan man finna små fördjupningar i sanden där hönsfåglarna badar. Av hönsfågelarterna häckar även järpen på Reposuo.
Skogens sångfåglar
På skogsholmarna sjunger trastarna och på de granbevuxna myrarna sjunger videsparvarna. Plantskogarna är lövsångarnas, bofinkarnas och trädpiplärkornas levnadsområde. Från tallmoarna vid myrens utkanter hörs ärtsångarens pigga sång.