Tjärdalar, kolmilor och svedjebränning
På det lilla Soiperoinenområdet finns det rikligt med tecken på gammal, mångformig mänsklig aktivitet.
Soiperoinens tallmoar avverkades under 1800 - 1850-talens livligaste tjärbränningstid. På områdets södra ända, invid Kutinjoki, ligger en stor tjärdal, som fortfarande är synlig. Tjärtunnorna transporterades med båt längs Kutinjoki och Kostonjoki till Taivalkoski, därifrån färden fortsatte antingen landvägen med hästar eller med timmerflottar längs Iijoki till tjärstaden Uleåborg.
Forststyrelsens kolbyrå, som grundades speciellt för att skaffa kol till bilar, producerade träkol på 1940-talet efter kriget i Saarilamminaho norr om Saarilampi. Där finns det tre kolbotten och ruinerna efter milbrännarens stuga.
På områdets östra delar har det utövats svedjebränning sedan 1800-talets början.
På mossen i närheten av Saarilampis östra strand har det slagits hö åt husdjuren. På myren finns bottnen av en höstack.
På Rääpysjärvis strand har man funnit ett anspråkslöst torp och resterna efter en nätlada och en fiskbastu, som har tillhört en fiskare på 1700-talet.
Fornlämningar
Områdets fornlämningar består av hjortfångstgropen på Soiperoisenharju och de åtskilliga tjärdalarna.
