I Sompio naturreservat finns alla de naturtyper som Urho Kekkonens nationalpark är känd för men i mindre skala. Nattanenfjällen kantas av täta altaigranskogar och Riestonaapas rätt torra, avlånga aapamyrar. Fjälldalarna och sjön Sompiojärvi ger omväxling i landskapet.
Nattanenfjällen utgör naturreservatets kärna och är den mest imponerande delen. Nattanenfjällen består av sex fjäll, som bildar en halvcirkelformad kedja: Pyhä-Nattanen, Seinätunturi, Serrikainen, Terävä-Nattanen, Lupukainen och Suku-Nattanen. Fjällens vassa toppar sträcker sig till över 500 meters höjd och de syns på tiotals kilometers avstånd.
Sompio naturreservat ligger på gränsen mellan Skogslapplands och Nordbottens växtgeografiska regioner, så i naturreservatets växtlighet ingår arter från båda regionerna. Riestonaapa är en typisk nordlig inåtböjd aapamyr, vars lägst belägna del dvs. centrum ligger i kärnan av Sompio naturreservat.. De upp mellan fjällen stigande stråken av backmyrar har ett mycket tunnare torvlager än myrens mitt, och här och där tittar stenar fram genom torvtäcket.
Smala altaigranar
Den smala altaigranen (Picea abies ssp. obovata) är det dominerande trädslaget i skogarna i Sompio naturreservat. De långsmala altaigranarna bildar vidsträckta och gåtfullt täta skogar, som kantar fjällområdet. Fältskiktet domineras av blåbär och bottenskiktet av olika mossor.
Floran i naturreservatet är dock ganska artfattig, eftersom jordmånen är karg och sur och vegetationsperioden så kort. Längs med bäckarna i södra delen av naturreservatet är växtligheten dock frodigare. I de smala bäckdalarna kan man hitta små och täta ormbunkskärr. De fuktigaste växtställena i Sompio får färg av hönsbär, smörbollar och skogsnäva.
De synligaste djurarterna är små däggdjur och ren
Ekorren hör till de rikligast förekommande däggdjuren i Sompio naturreservat och den bygger sitt bo i övre delarna av altaigranen. Andra vanliga däggdjur på området är räv, skogshare, gråsiding och rödsork. Av de små rovdjuren påträffas på området vessla och hermelin: de jagar små gnagare och vid behov kan de ta också småfåglar och fåglars ägg. Renarna som betar i naturreservatet är trots allt de mest framträdande däggdjuren på området.
Rovdjurens gömställe
De steniga fjällsluttningarna erbjuder järven och mården fina boplatser. Mården är det rikligast förekommande och mest karakteristiska däggdjuret i Sompio naturreservat. Den trivs bra i skuggiga, täta barrskogar och jagar på nätterna marklevande fåglar, ekorrar och andra små däggdjur. Järven hör i likhet med de övriga stora rovdjuren till de mest hotade och sällsynta arterna i naturreservatet. På vårvintern kan man få syn på järvspår i snön. Man kan också påträffa spår och spillning efter björn, lo eller varg i naturreservatet.
Fågelparadis
Sompiojärvi med omgivande myrar är en idealisk miljö för sjöfåglar och vadare. Otaliga snäppor, ljungpipare, myrsnäppor, morkullor, beckasiner och storsnäppor anländer till området på våren för att häcka. Också änder, tranor, gäss, lommar och sångsvanar häckar på området.
Mångfalden av änder och vadare lockar rovfåglar till området. Man kan där få syn på inte bara fjällvråk, fiskgjuse och kungsörn utan också havsörn. Lavskrikor, lappmesar och tretåiga hackspettar är vanliga invånare i områdets granskogar och de föredrar gamla skogar. På det trädlösa kalfjället lever bl.a. fjällripor.