Isojärvis historia

Skogsanvändningens historia

På statens marker, i omgivningen av den nuvarande Isojärvi nationalpark, gjordes de första stora avverkningarna redan på 1880- talet. Träden fälldes selektivt, och det behövdes mycket arbetskraft. De män som kom från de närliggande socknarna till kronans skogsarbetsplats kunde inte alla inkvarteras i områdets hus och torp, utan även bastubyggnader och rior användes som logi. Yxan var det huvudsakliga verktyget i det tunga arbetet. Vid avverkningen lämnades stubbarna manshöga, eftersom det var lättare att hugga då. De långa stubbarna skonade också skogshuggarnas ryggar, då de inte var tvungna att gräva fram de frusna rothalsarna underifrån snön.

Vid tiderna för det första världskriget började man hugga virke över det egna husbehovet. Bränslebristen var stor, och ved behövdes t.ex. som energikälla för järnvägstrafiken. På 1920- och 1930- talen höggs det mycket timmer i skogarna. Gran dög till papper, och av tall gjorde man gruvbalkar. Trävaran flottades eller transporterades med häst till Päijänne eller Länkipohja. Under den livligaste tiden på vintern rörde det sig över tvåhundra hästar med sina bördor på vägarna.

År 1936 grundades en plantskola i närheten av vägskälet till nuvarande Lortikka stuga. Den producerade plantor till omnejdens kalhyggen och även till längre bort belägna ställen. Efter det andra världskriget avverkades och återplanterades det mycket skogar för ekonomins behov, då den repade sig från kriget. I nationalparkens skogar ser man spåren efter betalningen av krigsskadeståndet. De mest orörda skogarna har bevarats på Lortikka- och Vahterinvuori samt i områdena norr om Kuorejärvi och Hevosjärvi. 

På 1940- och 1950- talen byggdes timmerstugor som baser för avverkningarna. Som minne av skogsarbetet finns det två skogsarbetsförläggningar i nationalparken. Heretty var hästkarlarnas stuga och i Lortikka inkvarterades för det mesta skogshuggare.

Gamla bostäder och kulturlandskap

• Vid Huhtala torp kan man bekanta sig med de skickligt byggda timmerbyggnaderna från 1700-talets slut och 1800-talet samt kulturlandskap.

• Luutsari hus och gård införlivades med nationalparken år 1994. Idag fungerar Luutsaari som en hyresstuga och fårherdeobjekt.

• Luutsaari fiskepörte är byggd år 1833 för att fungera som bas för höstfisket.