Tidig bosättning i Aulanko
Det har funnits bosättning i Tavastland redan över 10 000 år. På Aulanko syns spår efter människan på nästan alla delar av naturskyddsområdet. Redan i början av vår tideräkning fanns det en kultplats och en skyddsborg på Aulangonvuori. På den tiden lär berget ha varit kalhugget. Området har också använts som betesmark åtminstone sedan medeltiden, så skogen har inte varit i helt naturligt tillstånd på lång tid. Skyddsborgen förstördes runt mitten av 1200-talet, då svenskarna började bygga sin egen borg, Tavastehus slott, ett par kilometer längre bort vid Vanajavesi vattenled.
På naturskyddsområdet finns det två med skyltar märkta fornstränder: Yoldia-havets strand från ungefär 8000 f. Kr. samt Ancylus-sjöns strand från 6500 f.Kr.
Parkskogens historia börjar
Parkskogens historia började år 1883, då överste Hugo Standertskjöld (1844 -1931), som blivit förmögen som vapenproducent i Ryssland, köpte Karlberg gård med ägor på Vanajavesi strand. Karlberg gårds huvudbyggnad låg där hotell Aulanko ligger nuförtiden, men den ursprungliga herrgården förstördes i en eldsvåda år 1928.
Under åren 1883 - 1910 förverkligade Standertskjöld ett storslaget projekt och anställde 250 arbetare för att bygga en park i engelsk stil på sina ägor. I och med detta fick området bl.a. de stora konstgjorda sjöarna Svandammen och Skogssjön, de massiva granitslottsruinerna, ungefär 14 km nya vägar, utsiktsplattformer och lusthus. År 1907 byggdes ett 33 meter högt utsiktstorn på Aulangonvuori på det ställe där den före detta fornborgen funnits. Dessutom planterades det utländska trädarter, blommor och buskar på området. På området fanns även Finlands första djurpark vid sekelskiftet 1900 med bl.a. vildrenar, kronhjortar, fasaner och påfåglar. Parken var öppen för alla stadsbor och resenärer.
Fram till denna dag
Det var överste Standertskjölds önskan att parken skulle bevaras som ett öppet ställe för alla att fördriva tiden på. Då överstens krafter sinade köpte Tavastehus stad området år 1926, och fyra år senare fredades parkskogen till ett naturskyddsområde enligt beslut av Tavastlands läns landshövding. Som följd av fredningen gjordes en skötselplan upp för området, enligt vilken det planterades rikligt med utländska trädarter i små bestånd och trädgrupper. Största delen av parkskogens nuvarande träd härstammar från planteringarna på 1930-talet, men en del individer finns ännu kvar från överstens tider.
Parkskogen övergick i statens ägo år 1963. År 1991 fredades parkskogen äntligen med stöd av lagen och till naturskyddsområdet som inrättades anslöts den en bredvidliggande 50 hektar stora naturvårdsskogen. Sedan år 2002 har naturskyddsområdet varit under Forststyrelsens förvaltning. Naturskyddsområdet är en del av Finlands första nationalstadspark (hameenlinna.fi, på finska).
