De äldsta hällristningarna på Gäddtarmen härstammar från 1400-talet. Tullholmens naturhamn var en livlig hamn för 500 år sedan. År 1584 besöktes Gäddtarmen av Casper von Tisenhusen, som hörde till en berömd baltisk adelsläkt och som tjänstgjorde i svenska armén som ryttmästare. Släktens vapen består av en oxe och en hjälm med oxhorn på. Hans ristning på klippan berättar om den livligaste eran på Gäddtarmen. På 1500- och 1600-talen färdades många båtar som transporterade krigshärar och deras utrustning på Finska viken eftersom Finland, Sverige och Baltien hörde till samma rike.
Under 1600-talets lopp blev sundet grundare och båtarna allt större. Då även lotsverksamheten utvecklades minskade samtidigt användningen av Gäddtarmen. Sjöfolket kände dock fortfarande till stället, och även under följande sekel besökte man holmen för att titta på de gamla hällristningarna och för att lämna ett minne av sitt eget besök.
Den mest berömda inskriften är August Ehrensvärds, Sveaborgs planerare, mätnings- och forskningssällskapets markering från 21.8.1754. Där berättas det att officerarna jagade, fiskade, mätte öns areal och vattennivå - och som avslutning drack man ett gott kaffe.
Fortfarande ett unikt besöksmål
Gäddtarmen (Hauensuoli på finska) är en unik plats, en "sjöfolkets gästbok". Ristningarna på klipporna har sedan oktober 1990 funnits med på Finlands lista på förslag till världsarv, den så kallade "tentativa listan" (Unesco, på engelska).
På den närliggande bergsholmen Gustavsvärn byggdes det på 1700-talet en fästning för att skydda Hangö udd. Fästningen söndersprängdes under Krimkriget.
På Hangö stads turistsidor (hango.fi) berättas det mera om Gäddtarmen och Gustavsvärn.