Lauhanvuori - Hämeenkangas Geopark är Finlands andra UNESCO Global Geopark
Lauhanvuori - Hämeenkangasområdet godkändes i juli 2020 som medlem i UNESCO Global Geopark. Lauhanvuori - Hämeenkangas UNESCO Global Geopark ligger i västra Finland i tre landskap.
Lauhanvuori - Hämeenkangas UNESCO Global Geoparks geologiska huvudtema beskriver landskapets utveckling från forntida berg till dagens myrmark. De populäraste sevärdheterna i Geoparkområdet är Kivijata och Spetälskesjön i Lauhanvuori nationalpark, Kauhaneva och Katikankanjoni i Kauhaneva-Pohjankangas nationalpark och Hämeenkangas porlande källor som är bland de finaste i Finland. Se Hämeenkangas sevärdheter.
Åsnatur
Typiskt för Jämijärvitrakten är den stora höjden över havet, vilket ger naturen delvis lappländska drag. Soininharju i Hämeenkangas ligger 185,4 meter över havet och 85 m över den närliggande Jämijärvi-sjön. Även Niiniharjuås, som är Soininharjus östra förlängning, höjer sig över 180 meter.
Groparna i Hämeenkangas åsar, dvs. dödisgroparna, är rester av den senaste istiden. Dödisgroparna, såsom hela åsformationen, har uppkommit som följd av isens och smältvattnets rörelser. Den ståtligaste av dessa dödisgropar är Isovati och Pikkuvati i närheten av Jämikeskus samt Niiniharjunvati och Koivistonvati i åsens östra ända. Den största av dödisgroparna, Koivistonvati, är ca 200 meter bred och 25 meter djup.
Värme- och ljusförhållandena på olika delar av åsen varierar beroende på sluttningarnas lutning och solljusets riktning. På Niiniharjuås är förhållandena speciellt gynnsamma och där växer det en lindskog. Den lilla skogen är en relikt från den varma perioden efter istiden, då det i större utsträckning än nuförtiden förekom ädla lövträd i vårt land. Med undantag av örnbräkenbestånd och andra vegetationer av blåbärstyp på Niiniharjus lundlika område är åsens växtlighet rätt så karg: moar där det växer lingon och ljung.
Många arter som är beroende av åsarnas öppna och ljusa livsmiljöer har minskat i Finland, då åsarnas grus och sand har utnyttjats för väg- och annat bygge. I Hämeenkangas har dessa alltmer sällsynta åsväxter bevarats, t.ex. sandnejlika, cypresslummer och backtimjan. I Hämeenkangas påträffas även fåglar som trivs i skogar, t.ex. trädlärka och nattskärra.
Källor och myrmarker
Hämeenkangas - Pohjankangas formation är Norra Satakundas viktigaste grundvattenområde. Hämeenkangas tiotals meter tjocka sandlager filtrerar regnvattnet och lagrar det samt släpper ut överloppsvattnet på åssluttningarna, där de ställvis bildar bubblande källor och små bäckar. Vid åsområdets kanter kommer vattnet upp ur otaliga källor och sipprar till de omgivande myrarna.
Områdets myrar är högmossar, på vilka ljung-vitmosstuvsträngar och vida höljor med gungfly växlar om varandra. Det är typiskt för högmossar att myrens mittparti ligger högre än kanterna och får näring endast från regnvattnet. På alla områdets myrar syns denna struktur inte alltid tydligt, som t.ex. på Vaarinnevankeidas som har ett tunt torvtäcke.
Hämeenkangas mest kända källor är Uhrilähde (offerkällan) och Kungskällan (kungskällan). Källorna och deras näromgivning är levnadsmiljöer, som inte fryser på vintern, är växtplatser för flera speciella växtarter. Växter som behöver jämna temperaturförhållanden, såsom gullpudra och vippstarr trivs vid källorna.
Uhrilähde (Offerkällan) och Kungskällan
Områdets mest kända sevärdheter är Uhrilähde och Kungskällan. Uhrilähde ("offerkällan") har fått sitt namn av att man under tidernas lopp har sökt bot för bl.a. ögonsjukdomar och samtidigt kastat en offerskärv i källans bottenlösa hölja. Det kristallklara vattnet och sand bubblar upp t.o.m. över vattenytan på olika ställen. Enligt hörsägen har många fått sina krämpor botade och också glasögan har lämnats kvar vid källans rand.
Kungskällan fick sitt namn efter Sveriges kung Adolf Fredrik, som då han färdades längs Kyrönkangas sommarväg år 1752 stannade för att äta och vila vid källan.
Det finns skyltning till källorna. Då man går till Kungskällan kan man lämna bilen på det närliggande semesterhotellets gård.
Niiniharju och Koivistonvati
Det finns en intressant natursevärdhet i Niiniharju, där det växer en frodig lindskog. Öster om Niiniharju ligger Koivistonvati, som är Hämeenkangas största dödisgrop.