Kevoleden är mycket krävande och ställvis svårframkomlig. Höjdskillnaderna längs leden är stora, för leden går flera gånger ner från kalfjället till kanjondalen och stiger åter upp på fjället. Vissa partier av leden består av stenar och blockmark, vilket gör den svårframkomlig och hal, i synnerhet vid regn. Leden går också på flera ställen på kanten av en bergsbrant, nära höga bergsstup eller längs branta trappor.
Man får lov att vada över fjällbäckarna. I Kevo kanjondal finns det särskilda vajerförsedda vadställen, där man kan ta sig över åarna Fiellogahjohka och Kevojoki. Vid högvatten kan strömmen vid vadställena vara ganska stark. Leden är tydligt markerad och lätt att urskilja i terrängen. Man bör dock ha med sig karta och kompass. Det lönar sig att reservera 3 - 5 dagar för att vandra Kevoleden. Det finns inga tillgängliga tjänster längs leden.
Suttesája - Luopmošjohka, 2 km
Suttesája dvs. Sulaoja är ledens södra startpunkt. När man startar från Sulaoja går leden först i kuperad terräng genom fjällbjörkskog och sedan ner till Luopmôsjohka-åns tältningsområde. Den här etappen går genom lättframkomlig sandmo.
Luopmošjohka - Ruktajávri, 10 km
Leden går vidare från Luopmošjohka-ån längs en ås mellan sjöarna Luomusjärvet (Luopmošjávrrit) till Ruktajávri ödestuga. På åsen går leden hela tiden i kuperad terräng, så det finns små upp- och nerförsbackar längs hela sträckan. Före Ruktajärvi ödestuga går leden längs ett smalt, lågt näs mellan två sjöar. Det finns en del stenar längs leden, men den är trots det ganska lättframkomlig. I närheten av ödestugan finns ett skärmskydd för dagsbruk.
Ruktajávri - Suohpášája, 11,5 km
Efter Ruktajärvi ödestuga går leden åter genom fjällbjörkskog fram till nästa tältningsområde. Den här etappen består av lättframkomlig sandmo, som är endast lätt kuperad. Efter Geavvogeašláttu får man en försmak på de kommande uppförsbackarna, för leden stiger nu för första gången upp på kalfjället. Stigningen är först brant men blir snabbt flackare. Leden går uppe på kalfjället i flera kilometer tills den går ner till följande tältningsområde. Denna etapp av leden är mycket stenig och följaktligen svårframkomlig. Intill leden på kalfjället finns det ett stort flyttblock. Nedförsbacken är ungefär två kilometer lång. I början är utförsbacken flack men den blir brantare mot slutet. Vid tältningsområdet finns det också en timmerkåta för dagsbruk.
Suohpášája - Fiellogahjohka, 6,5 km
När man har lämnat tältningsområdet bakom sig stiger leden åter brant upp i fjällbjörkskogen. Stigningen är kort men brant. På ungefär en kilometers avstånd från eldplatsen breder Kevo kanjondal plötsligt ut sig framför en. Det här är Kevoledens absolut bästa sevärdhet. Leden går härefter en sträcka uppe på kanjonens kant, tills den tar av in i fjällbjörkskogen längre bort och går ner till följande tältningsområde som finns vid en bäck. Denna nedförsbacke är brant, och dessa del före bäcken är försedd med trappor.
När man går vidare från bäcken har man igen en brant stigning med trappor framför sig. Efter stigningen går leden omväxlande på kalfjället och i fjällbjörkskogen. Under den här etappen går leden ett par gånger brant ner längs trappor till fjällbäckar för att åter kliva upp tillbaka längs den motsatta sluttningen. Till slut går leden ner till Fiellu vattenfall i Kevo kanjon. Nedförsbacken är lång och till en början svagt sluttande men i slutet mycket brant. I slutet av backen finns det trappor. Efter trapporna tar man sig över ån Fiellogajohka på ett vadställe försett med vajer. Den här etappen är stenig och ställvis finns det löst jord- och stenmaterial längs den, vilket gör den svårframkomlig. På tältningsområdet finns det en torvkåta för dagsbruk.
Fiellogahjohka - Roajášjávri, 9,5 km
Från Fiellu vattenfall stiger leden åter brant upp ur kanjonen med trappor. I början är stigningen brant, men då den kommer ut på kalfjället är fjällsluttningens lutning mindre. Stigningens totallängd är ungefär tre kilometer. Efter det går leden på kalfjället, ställvis över fjällmyrar. På kalfjället är leden stenig men terrängen i sig jämn. Partierna över fjällmyrar är mindre steniga och mer lättframkomliga. Till slut dyker leden åter ner i kanjonen genom ståtliga tallskogar. Nedförsbacken är först flack men blir snart brantare. Nedersta delen av backen är mycket brant och leden åter försedd med trappor
Roajášjávri - Gamajotnsuohppášája, 4,5 km
Från tältningsområdet går leden vidare i jämn men stenig terräng till det första vajerförsedda vadstället över Kevojoki (Geavvu). Det är ungefär en kilometer från tältningsområdet till vadstället. På andra sidan ån fortsätter leden i jämn men stenig terräng genom frodig vegetation i ådalen till vadställe. Efter vadstället följer leden ännu en kort sträcka längs ån innan innan motlutet till kalfjället börjar. Den här gången finns det inga trappor i motlutet utan först kliver man upp för en mycket brant och stenig bergsbrant. Leden blir snart flackare och går upp för en jämn fjällsluttning, fastän stigningen ännu fortsätter en kilometer fram till tältningsområdet. Vid tältningsområdet finns det också en kåta som skydd mot dåligt väder.
Gamajotnsuohppášája - Njaggaljávri, 8 km
Från tältningsområdet fortsätter leden på kalfjället med några flacka uppförs- och nedförsbackar över fjällryggar. I mitten av etappen går leden brant ner till en fjällbäck och stiger direkt tillbaka högre upp. I nedre delen av backen finns det trappor både uppåt och nedåt. Den här etappen slutar vid Gaskkamuš Njaggaljárvi tältningsområde, men före det kommer ledens brantaste nedförsbacke. Backen är åter lång och i början svagt sluttande men blir snart brantare. Backen är ställvis mycket stenig och brant. Den här etappen slutar i mycket branta trappor med hundratals trappsteg.
Njaggaljárvi - Beahcelávojávrrit, 3 km
Leden fortsätter med branta korta trappor upp från ådalen. Den följande kilometern av leden går upp och ner i en terräng med mycket stenar och blockmark och slutar vid Kevojoki. Leden följer Kevojokis strand nedströms. I början av etappen finns en av ledens svåraste uppförsbackar. Leden går upp för en nästan lodrätt bergvägg med ett par trappsteg fästa i berget. Det finns också ett räcke av rep för att underlätta stigningen. Före vadstället blir leden jämnare och går resten av etappen i svagt kuperad björkskog längs ån. Man kommer sedan över Kevojoki på det vajerförsedda vadstället vid tältningsområdet.
Beahcelávojávrrit - Guoikgáhritája, 2 km
Leden går vidare nere i kanjonen genom tallskog. Sedan går den upp från kanjonen, först längs trappor, sedan i kuperad och stenig terräng fram till tältningsområdet.
Guoikgáhritája - Silkeája, 3,5km
Efter tältningsområdet stiger leden ännu, men nu är den betydligt mindre brant. Efter stigningen är leden jämn och lättframkomlig. Det går lätt att ta sig till följande tältningsområde över näset mellan sjöarna Geamus Balddotjávri och Stuorra Balddotjávri och över ett myrområde längs spångar.
Silkeája - Genešjávri, 2,5 km
De sista kilometrarna före ändpunkten, Kenesjärvi, slingrar sig leden neråt i ställvis stenig momark. Leden slutar i trappor och en brant backe ner till Kenesjärvi.
