Från fiskeområde till jaktmark
Vid början av vår tideräknings var Öjen en ca 2 km lång ö som omgavs av små holmar och grynnor. På denna tid begav sig människor till området för att jaga säl. Omkring år 1000 hade ön växt ihop med fastlandet. Men det var först vid 1400-talets början som fast bosättning började vistas i närheten av Öjen.
I byarna omkring Öjen har fiske, utöver säljakten, alltid varit en viktig näring. Braxen, gädda, abborre och strömming var den vanligaste fångsten. Med torkad eller insaltad fisk betalade man skatt till kyrkan och senare också till staten.
På grund av den steniga jordmånen har Öjen alltid varit olämplig som odlingsmark. På Öjens kärrmarker bärgade man gräs, säv och starr och på särskilda lövängar har man samlat trädens löv som vinterfoder åt boskapen. Tack vare områdets närhet till byarna var transportvägen kort, och oftast forslades fodret till hemgården med båt. Skogen användes också för anskaffning av virke och ved. I skogen jagade man hare, räv, skogsfåglar och ekorre för husbehov.
Skogsbete för boskapen vanligt förr i tiden
I svenska Österbotten var det vanligt med fäbodar på utmarkerna under den senare delen av 1800 - talet. Fäbodarna var små skjul ute i skogen i närheten av boskapen sommarbetesmarker. Även i Öjen har det funnits fäbodar, där folket i Yttersundom by hade sina kor på bete.
I kvällningen efter att pigorna utfört dagens arbete på hemgården tog de sig ut till fäbodarna, som fanns inne i skogen. Väl där kallade de samman korna och mjölkade dem. Över natten förvarades mjölken i en källare dit man på våren hade fört isblock. Isblocken var inpackade i sågspån, så att de skulle hållas frusna hela sommaren. Pigorna sov i fäbodarna, och tidigt på morgonen bar de de tunga mjölkkannorna till gården. Mjölken kunde också föras in till staden, där den såldes.
Kompassrosorna
På Öjens högsta punkt, på Kompassberget, finns två kompassrosor. De är formationer som byggts upp av sten och som med fyra eller åtta armar visar väderstrecken. Enligt undersökningar som gjorts av Österbottens museum är kompassrosorna från yngre järnåldern (år 500 - 1000). Troligen har de byggts av fiskare som väntade på bättre väder, eller bybor som väntade på hemvändande fiskare eller säljägare.
Den långvariga handläggningen av nyskiftet bevarade den gamla skogen i Öjen
Nyskiftet av Öjen som påbörjades i slutet av 1950 - talet framskreds långsamt. Skogsägarna högg inte skog under denna tid i väntan på byten av skogsskiften. Samtidigt köpte Vasa stad alla skiften som var till salu och ägde till slut nästan hela skogsområdet i Öjen.
På våren 1993 hade Vasa stads skogsavdelning för avsikt att göra ett ca 10 ha kalhygge på området. I samband med karteringarna konstaterades att området är mycket mångformigt och att där finns flera arter som är kännetäcknande för gammelskogar. Hygget stoppades och efter detta införlivades Öjen till skyddsprogrammet för gamla skogar.
