Ristinpelto historia
I Sauvala by i Lundo hade man sedan början av 1900-talet som vana att resa ett kors på den lilla åkerfläcken som kallades för Ristinpelto. Namnet Ristinpelto härstammar från en sägen enligt vilken det alltid bör finnas ett kors på platsen. Om korset saknas, "stiger det från åkern en hel hop med kranshövda pojkar som stör folket" (Killinen 1878). Med kranshuvuden syftar man på munkar som rakat huvudet, alltså seden med tonsur. Korset har senast förnyats 1998.
På 1940-talet planerades nybygge på Ristinpelto-området och då ansåg Arkeologiska kommissionen att de traditioner som berör platsen måste utredas. I utgrävningarna åren 1949-50 undersöktes 149 gravar, vilket bevisade att Ristinpelto tidigare varit en begravningsplats. De flesta avlidna hittades i kistor men det fanns även gravar som saknade kistor. Begravningssättet syftade på en tidig kristen begravningsplats. Gravarna vid Ristinpelto har daterats vara från 1000-talets mitt till 1200-talet, alltså från järnålderns slut till tidig medeltid.
En låg stenvall omringar den lilla begravningsplatsen. Man är inte helt övertygad om det är fråga om ett stängsel till begravningsplatsen eller om stenvallen hör ihop med röjningen av åkrarna. I 1970-talets provgrävningar framgick det att gravområdet är större än vad man trodde och att den sträcker sig utanför stenvallarna. Det klarnade även att det finns en omfattande stenåldersboplats där.
I mitten av begravningsplatsen finns ruinerna efter en fyrkantig (7 x 7 m) byggnad. Enligt de observationer man gjort under grävningarna har byggnaden någongång brunnit. Byggnaden har antagligen varit ett predikorum men man är inte helt säker på det. Ett sådant predikorum hittades på 2010-talet i Ristimäki i Ravattula i S:t Karins. Tidigare har det föreslagits att ruinerna skulle ha en koppling med klockstapeln.
Staten köpte Ristimäki fornminnesområde 1949. Fornminnesområdet flyttades 2014 från Museiverket till Forststyrelsen som sköter området med råd från Museiverket.
Lång bosättningshistoria för Sauvala by
Sauvala by ligger i Aura ådalen varifrån tidig bebyggelse spridde sig djupare mot inlandet. Ristinpelto är endast en av områdets fornminnesplatser:
- Cirka 200 meter sydost från Ristinpelto, alltså mot Aurajoki, finns Ylipää begravningsplats varifrån man hittat rikt utsmyckade kremeringsgravar. De dateras vara från 500-talet till början av 800-talet.
- Cirka 300 meter från Ylipää finns i sin tur Jokipelto fältgrav med kremeringsgravar som härstammar från vikingatiden (800-1050 eKr).
- Utöver det har man i Anttila, det vill säga endast cirka 75 meter söderut från Ristinpelto, hittat en stor silverskatt från korstågstiden; 1898 hittade man där ett korshänge i silver och cirka 900 silverpengar som torde ha gömts dit på 1060-talet.