Naturen i Linnansaari

Saimens skärgårdsnatur förtrollar besökare under alla årstider

Nationalparken är ett 40 km långt och 5 - 10 km brett område mitt i Haukivesi, som är en del av Saimen. Landskapet varierar mellan små ölabyrinter till stora fjärdar. Till parken hör över 130 öar samt flera hundra mindre skär och grund. Anskaffningen av de centrala områdena i nationalparken motiverades en gång i tiden med den förtjusande naturen. Förslaget att inrätta en nationalpark motiverades senare med att man ville bevara den ursprungliga finländska insjönaturen för kommande generationer och forskningsändamål.

Nationalparkens landskap är omväxlande lövskogar och solexponerade öppna klippor och ängar. Öarnas vegetation kännetecknas av starka kontraster – bortom sjöns karga, lavtäckta strandklippor finns frodiga lundar.

Fiskgjusar och andra bevingade invånare

Fiskgjusen är en majestetisk syn då den svävar över Saimens fjärdar. Fiskgjusen är en av Finlands största rovfåglar. Linnansaaris fiskgjusbestånd är ett av Finlands tätaste. Fiskgjusarna häckar i strandtallarnas stadiga kronor. I de stora risboen föds det oftast 1 - 3 ungar. Fiskgjusarna är skickliga jägare. Bäst urskiljer de sitt byte i grunda och klara sjöar. Det är svindlande att följa med fiskgjusens dykning från luften rakt ned under vattnet efter bytet och dess stigande tillbaka upp i luften med en fisk i sina krokiga klor.

Fiskgjusarna övervintrar i Afrikas värme. Fiskgjusen kan flyga ända till det fjärran Södra Afrika, då resan blir 12 500 kilometer lång! Den ortlojala fiskgjusen återvänder alltid till sin födelsetrakt. Den första kullen får fiskgjusarna oftast i treårsåldern. Fiskgjusarna parar sig för livet. På fiskgjusestiftelsens nätsida (saaksisaatio.fi, på engelska) finner man ytterligare information om fiskgjusens skydd och forskning.

Sommarens konsert i skärgården består av storlommens kännspaka uråldriga rop samt körer av olika måsfåglars skrik. Av måsfåglarna har silltruten, med sin svarta ryggsida minskat kraftigt under de senaste årtiondena, vilket gör att den numera räknas till hotade arter. 

Den hotade vitryggiga hackspetten lever i de vida skogarna

I Linnansaari finns exceptionellt många lundar. Hela 30 procent av nationalparkens skogsareal består av lundar och lundartade moskogar. Endast en procent av alla Finlands skogar är lundar. 

I Linnansaaris lundar och lövträdsdominerade, vida och ljusa gamla skogar trivs den hotade vitryggiga hackspetten (Dendrocopos leucotos) (metsa.fi, på finska). Beståndet har återhämtat sig på senare år.  Hackspetten och den också i övrigt mångsidiga och krävande floran och faunan gör lundarna naturskyddsmässigt värdefulla. 

Här kan vandraren stöta på flera sällsynta arter! Nästrot och skogsfru – två orkidéarter som helt saknar klorofyll – hör till rariteterna i Linnansaaris lundar. Myskmadran som här förekommer på norra gränsen av sitt utbredningsområde har också hittat ett lämpligt hemvist i Linnansaari. 

Lundarna och skogarna där den vitryggiga hackspetten förekommer i Linnansaari har vårdats aktivt sedan slutet av 1980-talet. Genom att avverka granar i lövskogarna ser man till att lundväxterna och hackspettarna får ljus och utrymme. I en sådan miljö kan den vitryggiga hackspetten tryggt leta efter larver i omkullfallna murknande trädstammar. 

Till följd av svedjebruket och avverkningen under det förra århundradet är skogarna i parken jämförelsevis unga. Gamla urskogar finns det närmast i bergsskogarna.

Fetörtsblåvingen är insektvärldens pärla

I nationalparken har det påträffats hela 346 storfjärilsarter, vilket utgör nästan hälften av Finlands storfjärilsarter. Linnansaaris mångsidiga skärgårdsnatur erbjuder ideala levnadsförhållanden för fjärilarna. Fjärilarna förekommer rikligt antingen i parkens frodiga asplundar, på öppna klippor eller på gamla svedjeområden och ängar. Bland dem finns även den utrotningshotade fetörtsblåvingen  samt de sällsynta arterna boknätfjäril, trolldruvemätare, skägglavmätare och gäck. 

Arterna har lidit av att skogsbetesgången har upphört, med följden att de små gläntor som passade fjärilarna har växt igen.

Den mycket sällsynta bredkantade småknäpparen (Aulonothroscus laticollis) förekommer i Linnansaari

Den mycket sällsynta bredkantade småknäpparen förekommer i Linnansaari. Skalbaggen är ca 4 millimeter lång och hör till familjen småknäppare. Man känner dåligt till artens levnadsvanor för att den är så sällsynt, men observationer tyder på att den lever i träförna som bildas inne i ihåliga lövträd. Arten lever sannolikt på svamphyfer som växer i denna förna.

De många lövskogarna i Linnansaari och speciellt aspen utgör habitat för tiotals insektarter. Exempelvis nagelspinnare, ryskt ordensfly och lindsvärmare hör till de fjärilsarter vars larver lever enbart på lövträd eller växter som förekommer i lundarna.