Man förstår bäst hur unik Hettaområdets natur är när man beundrar landskapet på utsiktsplatsen uppe på Jyppyrävaaras topp. Byns och det omgivande fjällandskapets skönhet slår en med häpnad gång efter annan. Själva Jyppyrävaara består av talldominerad moskog med inslag av björk, asp och rönn. På området växer bara några enstaka granar, för granens trädgräns går ett tjugotal kilometer längre söderut.

Sjön Ounasjärvi ligger mellan fjällkedjan Pallas - Ounastunturit och Hetta by. Ounasjoki älv, som hör till de längsta outbyggda älvarna i Lappland, har sin början i sjön. Ett litet näs i västra ändan av Ounasjärvi skiljer åt sjöarna Ounasjärvi och Muotkajärvi. De här avlånga sjöarna bildar tillsammans ett nästan 20 km långt sjöområde längs Hetta-Muotkajärvivägen.

Djur på Hettaområdet

Naturen gör sig hela tiden påmind i Enontekis kyrkbyn Hetta med omgivningar. Man kan bekanta sig med områdets rikliga fågelfauna vid fågeltornen i Hettas näromgivning. De synligaste däggdjuren på området utöver renen är ekorre, skogshare och räv. Även en del älgar rör sig på området. Ett intressant hjortdjur i Hetta är rådjuret, vars bestånd på området har vuxit som följd av vinterutfodringen.

På området trivs också arter som utter, hermelin, dvärgvessla, mård, mink och bisamråtta samt många sorkar och näbbmöss. Goda fjällämmelår kan man på Ounastunturi träffa på fjällämlar, men man ska ha rätt så god tur för att få syn på t.ex. en björn, järv, varg, lo eller fjällräv, en art som i dag är akut utrotningshotad. Vanlig groda och skogsödla ingår också i områdets fauna. Huggormar behöver man inte se upp för på Hettaområdet, för de nordligaste representanterna för ormarna finns i Hannukuru och Pahakuru i Pallas-Yllästunturi nationalpark.

Bär och svampar

I slutet av sommaren mognar bären och svamparna kommer upp. På Hettaområdet kan man plocka inte bara blåbär utan också lingon, kråkbär och hjortron. I slutet av hösten kan den uppmärksamma vandraren också hitta tranbär. Normala höstar förekommer det rikligt med sandsopp, storkremla, strävsoppar och olika riskor på Jyppyräområdet. 

Rik fågelfauna - från talgoxar till biätare

Naturen i Hettas omgivning är mycket mångsidig. På området finns förutom gamla tallskogar också karga och frodiga sjöar, vidsträckta myrar och ren fjällnatur. I månadsskiftet april - maj kan man göra en utflykt till Yrjö Kokko-fågeltornet (enontekiolapland.com, på finska och engelska), dit de första sångsvanarna, änderna och gässen då anländer. På fågelbräden är det också liv på denna tid av året, då många flyttfåglar återkommer till norr, t.ex. snösparvar, gråsiskor och bergfinkar.

Vid islossningen lönar det sig för fågelskådare att styra kosan till Sotkajärvi fågeltorn (enontekiolapland.com, på finska och engelska). Vid Sotkajärvi har man påträffat så gott som alla de sjöfåglar som häckar i eller som regelbundet flyttar genom landet samt flera sällsynta arter, bl.a. amerikansk bläsand och amerikansk kopparand. 

I slutet av maj finns det redan fåglar nästan överallt och på sommaren lönar det sig att göra fågelutflykter till Enontekis vildmarker eller fjället Pyhäkero söder om Hetta, där man kan få syn på fjällfåglar som fjällripa, fjällpipare, fjällabb och lappsparv. En morgonkonsert i Hetta by har som huvudsolister bl.a. rödstjärtar, svartvita flugsnappare, lövsångare, gökar och bergfinkar. Ställvis kan man få höra Lapplands näktergals dvs. blåhakens mästerliga sång.

Då vintern nalkas och de grunda sjöarna får ett istäcke lönar det sig att ta en titt med kikaren på Ounasjärvis sista isfria ställena. Yrjö Kokko skrev en gång i tiden bl.a. om kniporna, alfåglarna och salskrakarna i Ounasjärvi, men med god tur kan man vid sjön få se utöver vanliga sjöfåglar till och med en smådopping eller en storskarv. Även forsen Periläkoski mellan Ounasjärvi och Periläjärvi är ett intressant fågellokal. Bland strandstenarna i forsen har man sett den nordligaste vattenrallen någonsin trippa omkring bland strömstararna.

Hettas fågelfauna bjuder på överraskningar året om. De sällsyntaste arter som observerats i byn är biätare, storlabb, rödfalk och bruntrast.

Norra Ishavets närhet resulterar i förvånansvärda inslag i fågellivet. I listan över fågelarter som påträffats i Hetta ingår bl.a. stormfågel och alkekung. Även under det mörkaste midvintermörkret finner man liv på området. Vid de fågelinventeringar som har gjorts tre gånger per vinter längs en taxeringslinje som går genom byn har man åren 2002 - 2005 observerat sammanlagt 22 fågelarter. De rikligast förekommande arterna vid vintertaxeringslinjen var gråsparv, talgoxe, skata, grönfink och domherre. Av de lappländska arterna ingår naturligtvis dalripa, lavskrika och lappmes i Hettas vinterfågelfauna. På tätortsområdet övervintrar fåtaligt dessutom kråka, talltita, blåmes, nötskrika och gulsparv.