Naturskyddsområdet Torhola grotta och Pitkänperänlahti
En unik natursevärdhet
På Karkali uddes södra strand, ca tre kilometer från Karkali naturpark, ligger en unik natursevärdhet. Naturskyddsområdet Torhola grotta och Pitkänperänlahti bildar en för finska förhållanden ovanlig helhet av berg, grottor och lundar. Torhola kalkstensgrotta är en populär sevärdhet och man kommer dit längs en stig från sandvägen till Karkali udde.
Den västra delen av Torhola bergsområde hör till lundskyddsprogrammet och delvis också till strandskyddsprogrammet. Den västra delen hör också till Natura 2000-nätverket och till Forststyrelsens naturskyddsområde.
Finlands största kalkstensgrotta
I den västra delen av bergsområdet vid Karkali uddes södra brant finns Finlands största grotta urholkad i den kalkhaltiga berggrunden. Grottans hela längd är litet mer än 30 meter. Halvvägs in är grottan rätt vid, men mot slutet avsmalnar den betydligt. Var försiktig då du rör dig i grottan!
Den största delen av Torholagrottan har uppkommit efter den senaste istiden. Grottan har urholkats då oren kalksten har frätts ut ur den sura gnejsen. Grottområdets berggrund består huvudsakligen av sur ådergnejs. I den sura gnejsen i grottans omgivning finns mellanskikt av kristallin kalksten och kalkhaltig gnejs. På grund av kalkhalten i berggrunden finns det många värdefulla bergs- och lundobjekt i området.
Värdefull bergs- och lundvegetation
Vegetationen inom Torholagrottans bergsområde är unikt. I sluttningarna mot Lojo sjön finns lundar med bl.a. vresalm och alm. Grottbergets näringsrika kalkjord och skuggiga bergväggar erbjuder även utmärkta levnadsförhållanden för många andra krävande växter. Arter som växer i området är bl.a. sandviol, harmynta och svartbräken. Områdets bestånd av svamparter är betydande. Som exempel kan nämnas droppklibbskivling, pluggmusseron, narrtagging och Gyromitra warnei. Övriga sällsynta arter i området är bl.a. kalkpraktmossa, säcklav och nästrot. En hotad skalbagge, Pseudanostirus globicollis är Torhola grottområdes insektraritet.
Pitkänperänlahtiområdet hör till strandskyddsprogrammet. I dess strandlundar växer täta bestånd av hassel och nära stranden finns sumpiga klibbaldungar och öppna strandängar. Inom området växer bl.a. gulsippa, skogsbingel samt lundarv.