På paradplats på ögruppens högsta punkt står den mer än 150 år gamla Söderskärs fyr. Den genuina fyr- och lotsmiljön kring fyren är välbevarad.
Områdets kulturarvsvärde grundar sig på dess varierande historia: Söderskär är en del av den finländska sjöfartens historia, under krigstiden användes den som befästning och utgjorde en del av luftbevakningskedjan som omgav Helsingfors. I närheten av Söderskär finns också historiska fornlämningar, havsarkeologiska objekt och värdefulla vårdbiotoper. Söderskär är dessutom en av de bäst bevarade historiska fyröarna i Finska viken.
- Söderskärs unika fyr- och lotssamhälle
- Mer dans än strider under krigen
- Ingen närbutik – mat på bordet genom fiske, fågeljakt och sälfångst
- Konstnärernas ö
- Lots- och fyrväsendets historia i Finland
Söderskärs unika fyr- och lotssamhälle
Söderskärs fyr, som stod färdig 1862, företräder den nygotiska stilen och är ritad av den kända arkitekten Ernst Lohrmann. Söderskär var emellertid viktigt för sjöfarten redan på 1700-talet, när ryssarna byggde en första båk på skäret.
Tornet på Söderskär är en av de fjorton tegelfyrar som byggts i Finland. Kring fyren finns en grupp ursprungliga träbyggnader. Tre fyrvaktare med familjer bodde i fyrvaktarnas hus, som färdigställdes 1862. För fyrmästaren byggdes på 1910-talet ett eget hus, som på Söderskär kallades fyrmästarens bostad. Till gården hör också ekonomibyggnader från olika årtionden. Väster om fyren finns den murade grunden kvar efter Ryssvillan, som byggdes på 1910-talet och revs på 1960-talet. Den tidigare lotsstugan från 1912 är belägen den högsta bergsknallen på Bastulanden. På stranden finns dessutom ett segelskjul.
Efter den ryska tiden 1918 fortsatte finländarna med normal fyr- och lotsverksamhet. Fyrpersonalens tjänster drogs in i samband med att fyren automatiserades 1957. Fyra år senare upphörde också lotsstationens verksamhet. Ljuset i fyren släcktes slutgiltigt 1989.
Mer dans än strider under krigen
Söderskär utgjorde en del av luftbevakningskedjan som omgav Helsingfors och i början av fortsättningskriget 1941 gjordes ön till en veritabel befästning. Under fortsättningskriget var fyren mörk, men fyrmästaren och några lotsar fanns ändå på plats. Under fortsättningskriget fanns ett soldathem i fyrvaktarnas hus och det ordnades till och med danser på ön. Under inbördeskriget fungerade Söderskär som gömställe för de vita. Krigsåren lämnade sina spår i öns terräng, när sten schaktades för kanonfundamenten och det byggdes trappor av betong.
Ingen närbutik – mat på bordet genom fiske, fågeljakt och sälfångst
Utöver sjöfarten har fisket har spelat en viktig ekonomisk roll på Söderskär. På Söderskärs närbelägna kobbar, såsom Synnerstlandet och Bastulanden, har det funnits tillfälliga bosättningar i form av fiskestugor. I området kring Söderskär fångades säl åren 1967–1986 av både närområdets befolkning och invånarna på Tytärskär. På Söderskär finns också kvar stensättningar som fågeljägare byggt åt sig för att fåglarna inte skulle få syn på dem.
Konstnärernas ö
Den karga fyrön inspirerade konstnären och formgivaren Louis Pehr Sparre, som 1905 hyrde en gammal fiskebod på Söderskär som ateljé för att kunna måla alldeles nära havet. Även Forststyrelsen egen grafiker, konstnären Jari Kostet, har avbildat Söderskär i sin konst och haft en utställning på fyrön.
Poeten Arvo Turtiainen och föreningen Kirjailija- ja taiteilijayhdistys Kiila gjorde på 1930-talet sommarutflykter med motorbåt till Söderskär. Turtiainens dikt "Söderskär" beskriver målande stämningen på ön.
Lots- och fyrväsendets historia i Finland
Fram till slutet av medeltiden navigerade sjöfararna Finlands kust med hjälp av speciella punkter i terrängen, klippor, träd och kyrktorn. På 1500-talet lät kronan bygga kummel vid Finlands sydkust. Signaleldar användes också till att vägleda fartyg. Följande århundrade restes båkar längs farlederna, där fartygen också kunde ta ombord en lots.
I Östersjöområdet inleddes ljusfyrarnas period redan under 1500-talet. I Finland var man emellertid beroende av öppna eldar och båkar ända in på 1750-talet, även om Sveriges kung Karl XI år 1696 utfärdade en lotsförordning, som förenade södra delen av Finland med den svenska lots- och fyrverksorganisationen. Ovan nämnda lotsförordning betraktas som det finska lots- och fyrväsendets stiftelseurkund. Finlands första koldrivna fyrbåk restes i Nyhamn på Åland 1751.
En stor del av södra Finlands lotsstationer, fyrbyggnader och sjömärken förstördes under finska kriget 1808–1809. Finska storfurstendömets lotsväsende hörde på den tiden till ryska kejsardömet och efter freden omorganiserades lotsväsendet.