Korsning av vattendrag

Då du planerar en vandring ger kartan tips om hurudana vattendrag som kan komma emot och hurudana eventuella övergångsställen det finns. Övergångsställena kan vara broar, vad, dragfärjor och eventuellt rentav båtskjutsar. Det finns alltid risker då man korsar vattendrag, som det är all orsak att beakta. Det kan du göra genom att bl.a. packa grejorna, eller åtminstone reservkläderna och elektroniska apparater, vattentätt.

Vattenstånd

Vattenståndet kan variera väldigt mycket beroende på årstid och väder. Under vårflödet kan det vara omöjligt att ta sig över något vattendrag, då det åter under en torr period kan vara möjligt att torrskodd ta sig över. Å andra sidan kan långvariga regnperioder på sommaren ge upphov till lika mycket vatten som under vårflödet. Vid kraftigt långvarigt regn lönar det sig att korsa vattendraget innan vattenståndet hunnit stiga ännu högre.

Tidpunkten på dygnet kan ha stor betydelse då man tar sig över ett vattendrag i synnerhet under varma sommardagar, då avsmältningen från stora snöfält eller glaciärer smältvatten tillför mycket vatten i vattendraget. Då är det säkrast att vada tidigt på morgonen då avsmältningen ännu är liten.

Vattnets djup, bredd och strömmens styrka

Det lönar sig att ta vada på ett ställe där älven är som bredast och grundast. Där är det tryggast att vada, eftersom strömmens styrka är som svagast. Ett sådant ställe kan vara där bäcken eller älven rinner ut i en insjö. Ju smalare och djupare det strömmande vattnet är desto farligare är det att vada där. Strömmen är som starkast i kurvornas yttre kant. Uppströms kan det vara möjligt att hitta säkra vadställen, eftersom där är mindre tillflöden än nedströms.

I fjällen kan det finnas snöbryggor över bäckar och älvar, längs vilka man kan ta sig över t.o.m. kraftiga forsar. Då bör du ändå försäkra sig om att den säkert håller. Bäckarna på myrmarker kan ofta vara djupa och så pass breda, att man inte från det mjuka underlaget kan hoppa över dem. Då får du antingen gå runt myrmarken eller längs en trädstam som fallit över bäcken eller bygga en ryggsäcksflotte.

Vattnets temperatur och fotbeklädnad

Ofta är vattnet i bäckar och älvar i synnerhet då, det högre upp ännu finns snö, så kallt att benen och fötterna domnar. Då känner du inte vassa stenar eller glasbitar som eventuellt finns på bottnen. Därför är det bra att vid vad ha något på fötterna. Du kan använda t.ex. skor avsedda för vinterbad, gummistövlar, vandringssandaler, yllesockor eller vadarpåsar som man kan dra över vandringskängorna. Dessutom måste du i allmänhet antingen kavla upp byxbenen eller ta av sig byxorna.

Om vattnet inte når ända upp till knäna är det möjligt att med vandringskängor på fötterna torrskodd ta sig över en bäck eller älv. Det förutsätter naturligtvis, att vandringskängorna och damaskerna är vattentäta. Damaskerna bör vara hårt fastspända runt kängorna och vadningen bör ske raskt. Om det är ännu djupare vatten kan du undgå att bli våt genom att med tejp eller remmar spänna fast regnbyxor eller byxholkar i vandringskängan eller gummistöveln vid vristen.

Bottens beskaffenhet och vattnets siktdjup

Beskaffenheten i älvens botten kan variera mycket under vadet, vilket gör det betydligt svårare. Ibland kan bottnen vara hård och jämn ibland stenig och hal. Ibland kan det på bottnen finnas lösa stenar och ibland kan foten sjunka i dyn. Risken för halkning är stor då bottnen är hal och ojämn.

Smältvatten från glaciärer innehåller mycket lerhaltigt glaciärslam, vilket gör vattnet grumligt. Eftersom du inte ser groparna och stenarna är det stor risk att man snubblar.

Hjälpmedel och användning av dem vid korsning av vattendrag

Du har stor nytta av stavar eller rep vid vad. Med staven eller stavarna kan du bl.a. pröva bottnens beskaffenhet. Vadningen blir också säkrare, då du har två extra "ben" som hjälp. Vid vadningen placeras staven, om det är bara en, på uppströmssidan, varvid strömmen pressar den stadigare mot bottnen. För att vadet ska gå säkert flyttar du bara ett ben eller en stav åt gången. För varje steg söker du ett stadigt underlag för foten. Som stöd kan du också ha en annan medvandrare.

Som hjälp vid vadet kan du också använda ett rep. Då tar gruppens mest erfarne vandrare ett rep och placerar det runt en trädstam och vadar över till andra sidan med repet. Där fäster han repets båda ändor i ett träd. Därefter kan de andra vada över med stöd av repet. De vadar alltid på nedströmssidan av repet så att de inte trasslar in sig i repet om de råkar snubbla. Då sista vandraren kommit över, halas repet in. Med stöd av ett rep kan du också komma över en bäck längs en kullfallen trädstam.

Öppna höftbältet innan du börjar vada, så att du lätt får bort ryggsäcken om du råkar snubbla.

Ibland kan vattendraget vara så brett och djupt att det inte går att vada eller hoppa över. Då kan ni göra en ryggsäcksflotte av ryggsäckarna och vindskydd eller en presenning, med vilken ni tar er över vattendraget. Man lägger sig på mage på flotten och avlägsnar sig krypande från den. En annan möjlighet att du packar ryggsäcken i en vattentät påse och simmande skuffar påsen framför dig till andra stranden.

Det finns också andra metoder för överfart än de ovan nämnda, men du klarar dig bra med några metoder som du behärskar bra. Du bör årligen öva dig i att ta dig över vattendrag om än bara därför, att känslan ska sitta i.

Tips inför vadet

• Bekanta dig med rutten på förhand och var beredd på att vara tvungen att korsa vattendrag.
• Använd alltid omdöme och sinnesnärvaro vid överfart.
• Välj vadställe med omsorg, även om de kan innebära omvägar.
• Använd fotbeklädnad vid vadning.
• Gå snett mot strömmen, så kan du lättare beakta strömmens styrka.
• Strömmens kraft kommer inte åt att rubba din balans så lätt, om du inte i lyfter fötterna onödigt högt från bottnen.
• Flytta bara ett ben eller en stav åt gången, så är balansen så stadig som möjligt.
• Tappa inte koncentrationen ens i slutet av vadet.
• Hoppa inte från sten till sten, så att du inte halkar.
• Vada inte i strömmande vatten som är djupare än till knäet.