Orientering

Orienteringsförmågan utgör nyckeln till ett tryggt friluftsliv. Det är en grundläggande färdighet som alla som rör sig i skog och mark borde ha. Den som kan orientera hittar lättare i främmande städer. Då du är på tur i naturen har du nytta av att kunna orientera, ifall du tryggt vill färdas utanför de markerade lederna t.ex. under svamp- och bärplockningsutflykter.

Du kan lära upp din orienteringsförmåga genom att delta i orienteringsklubbarnas motionsorienteringar eller de kurser friluftsorganisationerna eller prienteringsföreningarna arrangerar. I många nationalparker och naturskyddsområden finns det tydligt markerade vandringsleder, där den som har obetydlig orienteringsförmåga tryggt kan färdas och öva sig i orientering. Det lönar sig alltid att ta med sig en karta. Varje friluftsmänniska kan var och som helst överraskas av dåligt väder, olycksafall eller av en sjukdomsattack. Då är det bra om man från kartan kan välja alternativa rutter för att reda upp situationen.

Det är nödvändigt att kunna orientera i vildmarken

På vissa områden är en säker orienteringsförmåga en nödvändighet. Lapplands ödemarksområden och de stora nationalparkernas ödemarkszoner lämpar sig utmärkt som område för den erfarne, orienteringskunnige friluftsmänniskan. Det är svårare att orientera på dessa områden på grund av att de nästan helt saknar stigar och vägar.

Olika sätt att orientera

Man kan orientera på många olika sätt. Friluftsmänniskan orienterar längs den rutt hon valt, stannar emellanåt upp och beundrar utsikten eller sevärdheterna, tar paus för att äta och slår eventuellt läger för natten. Med syfte för att höja sin kondition eller att tävla mot sig själv eller mot andra löper motions- eller tävlingsorienteraren genom den bana som banläggaren planerat. Dessa sidor behandlar färdigheter i orientering i samband med friluftsliv och motionsorientering.